Anna-Lena Lövkvist Andersen, klimat- och energistrateg på länsstyrelsen i Stockholm. Bild: Privat

Fordon och industrier som drivs av el, det är planen för framtiden. Ökad elförbrukning kräver fler alternativ, det går inte att förlita sig enbart på CCS, menar Anna-Lena Lövkvist Andersen, klimat- och energistrateg på länsstyrelsen i Stockholm. 

Lövkvist Andersen har arbetat med de här frågorna sedan 90-talet. Hon beskriver att hon på den tiden ansågs udda eftersom det inte var så många unga som såg klimatet som en viktig fråga. Mycket har förändrats sedan dess. Lövkvist Andersen menar att de stora utmaningarna för klimatet som vi står inför i dag är transporterna. 

– Vi måste minska våra utsläpp inom transporten oerhört mycket, det räcker inte att investera i elbilar. Vi behöver bli mer transportsnåla, det tycker trafikverket också. 

Lövkvist Andersen hävdar att Sverige i framtiden kommer att behöva två till tre gånger mer el än i dagsläget. Hon berättar att Sveriges elsystem redan är gammalt och behöver renoveras och byggas ut. Sedan lyfter hon att allt behöver el och ger exempel som elbilar och industrier. Hon nämner även planerna på att elektrifiera fordonsflottor. För att kunna göra en omställning menar hon att vi behöver producera väldigt mycket el men att det skulle vara möjligt med exempelvis vindkraft. 

– Om man ska elektrifiera den tunga trafiken i Stockholm kommer det att äta upp 20% av Stockholms el, och Stockholm har ingen industri. I städer där det finns industrier krävs det ännu mer el. Det är det stora problemet.

Nästa klimatproblem som lyfts är kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden. Enligt en rapport från FN kommer vi, om vi inte motverkar klimatförändringarna, få problem med den biologiska mångfalden vilket skulle förvärra klimatförändringarna. Lövkvist Andersen säger att vi måste kunna plocka ut koldioxid ur atmosfären.

– Vi kan inte förlita oss på att CCS kommer att rädda oss. Det behövs flera olika alternativ.

CCS står för Carbon Capture Storage och är en teknik som avskiljer koldioxiden i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier. Den avskilda koldioxiden komprimeras och transporteras sedan till en lagringsplats djupt ner i marken.

Lövkvist Andersen pekar på bristerna med att välja några få alternativ som lösningar. Hon menar att biogas inte är “hur bra som helst” eftersom det innebär att skog huggs ner och att det i stora skalor inte är bra för den biologiska mångfalden. Sedan tar hon upp penningpolitiken som ett problem. Den måste också tas hänsyn till eftersom pengarna styr över vad som händer. En annan faktor hon menar påverkar klimatet är infrastrukturen och hur kommunerna bygger sina lokaler. 

Lövkvist Andersen säger att det är lätt att vara negativ när det gäller klimatet men att enbart kritik inte leder någonstans. Hon efterfrågar fler konstruktiva förslag och tror starkt på att behålla den positiva synen på världen och det som håller på att hända.

– Jag är en jätteoptimist, först kommer det att bli värre men sedan kommer vi att fixa det.

Hon menar att vi behöver prata mer om vad vi vill ha i stället för vad vi förlorar.

– Jag tror att det är de som är i min generation och äldre som är trögskallarna. Dagens unga har rätt tänk. Jag tror på dem.

Reporter: Martina Fasen