Från vänster: Eva Houltzén som var programledare för seminariet, Erik Amnå, Helena Björnwall Åström, Daniel Forsman, Oskar Laurin och Lisa Olsson Dahlquist. Bild: Skärmdump från seminariet.

Årets bokmässa har mycket att erbjuda. En av programpunkterna är Läs! Digitala språnget fortsätter efter 2021. Under seminariet diskuterar de medverkande om digitaliseringen förändrar bibliotekets demokratiska och läsfrämjande uppdrag.

De medverkande jobbar på något sätt med information eller i bibliotek. Under seminariet diskuterar de om, och i så fall hur, bibliotekets läsfrämjande och demokratiska uppdrag växer under digitaliseringen. De lyfter upp flera punkter om tillgänglighet för medborgare, att använda de resurser som finns och att anpassa sig till hur läsande och skrivande ser ut i dag. Biblioteket har en väldigt viktig del i samhället, demokratin och informationsfriheten.

Klyftor i samhället

Första frågan handlar om huruvida digitaliseringen förändrar bibliotekets uppdrag. Svaren är blandade men samtliga anser att biblioteket bör utvecklas för att följa med i samhällets digitalisering. Helena Björnwall Åström, region bibliotekschef i Västerbotten, motiverar det med att digitaliseringen stärker bibliotekets möjlighet att ge alla åtkomst till information och minska de digitala klyftorna.

Erik Amnå, professor emeritus i statsvetenskap, fortsätter på det spåret. Han menar att de digitala klyftorna också är en reflektion av klyftorna i samhället och att biblioteket kan inte eliminera klyftorna helt och hållet. Erik Amnå anser även att demokratin i dag är mycket ifrågasatt, i alla fall den demokratin som biblioteket utgår ifrån. Det gör att uppdraget att framföra information stärks.

Digitaliseringen har medfört att fler samtal och tankar om demokrati publiceras digitalt och det är viktigt att biblioteken gör det möjligt att ta del av dem genom biblioteken. När Erik Amnå besvarar nästa fråga, om man se biblioteket som en samhällsbärande verksamhet, säger han att det är viktigt att biblioteket reflekterar kring sin roll eftersom samhället bara har biblioteken och skolan som social arena där alla är inkluderade.

Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, lägger till att han känner igen att den problematik som finns i samhället reflekteras i bibliotekens utmaningar. Han anser att inställningen att bibliotek är en samhällsinstitution som tar hand om dessa samhällsutmaningar är viktig för att bevara vår demokrati.

Gynnsamt eller svårtillgängligt?

Därefter diskuteras huruvida bibliotekets uppdrag ändras om läsningen i biblioteket ändras.  Helena Björnwall Åström anser att biblioteket alltid varit läsfrämjande men att möjligheten att publicera själv och läsa på flera olika sätt gynnar läsningen. Digitaliseringen kan dock även göra det svårare eftersom alla inte har samma förutsättningar. Olika förutsättningar kan göra leda till att läsningen blir svårtillgänglig för många. ‘

Enligt Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare på Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), förbättrar digitaliseringen medborgares möjligheter att nå och delta i litteraturen och se till så att den är tillräckligt tillgänglig. Hon lyfter att MTM har ett viktigt uppdrag: att producera litteratur, samhällsinformation och nyheter.

Samverkan med civilsamhället

Programledaren frågar Oskar Laurin, enhetschef för bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket, vilken roll Kungliga biblioteket ska eller skulle kunna ta i frågor kring demokrati, digitalisering och läsfrämjande. På detta svarar Oskar Laurin att de skulle kunna arbeta med infrastrukturs frågor och vissa tjänster samt visa strategisk riktning.

Sedan kommenterar han tillgängligheten som diskuterats tidigare och att det blivit mycket mer komplext eftersom, kraven på tillgänglighet, större medvetenhet kring olika behov ökar i takt med att befolkningen växer. Det blir svårare att vara tillgängliga för alla. Därför tycker han att man ska bli bättre att använda de resurser som finns.

Erik Amnå tillägger att han tycker att det är få demokratiska aktörer som räknar biblioteken som en medhjälpare i demokratiarbete. Daniel forsman berättar att hälften av stadsbibliotekets programaktiviteter är i samverkan med civilsamhället men att de inte kallar det för demokratiarbete.

Seminariet avrundas med att diskutera hur det digitala språnget ska bli lyckosamt. Lisa Olsson Dahlquist lyfter att det vore bra att ha en nationell bibliotekstjänst som kan öka tillgängligheten. Daniel Forsman menar att man inte ska tro att det digitala och det fysiska är separerat.

Oskar Laurins korta svar är strategisk användning av våra gemensamma resurser. Helena Björnwall Åström tycker att medborgarna ska sluta gissa och börja fråga så att biblioteken kan fånga upp behov. Erik Amnå anser att det är viktigt att se medborgare och inte låntagare.

Uppe från vänster: Oskar Laurin, Lisa Olsson Dahlquist och Eva Houltzén, Nere från vänster: Helena Björnwall Åström, Erik Amnå och Daniel Forsman. Bild: Skärmdump från seminariet.

Reporter: Maya Danton