Gör din röst hörd – producera media om politik och val!

Den 9 september 2018 gick svenska folket till vallokalerna och röstade i riksdagsvalet, och tusentals elever i skolan gjorde sina röster hörda genom Skolval 2018.  Nästa år är det dags igen – Skolval 2019 och valet till Europaparlamentet! 

 

Vi tycker att det är viktigt att unga röster höjs i politiska frågor. Därför har vi skapat denna sida med tips och material att använda –  var med och påverka samhällsdebatten du också! 

 

  • ?  Till din hjälp finns Medieproduktionshanboken (klicka för att läsa som PDF) och denna resurssida som ständigt uppdateras med nya tips och länkar för hur du medieproducerar om politiska frågor på olika sätt.
  • ?  Ta del av andras och dela dina produktioner via #skolval2018 och #skolval2019 i sociala medier!
  • ? Vi lyfter era produktioner! Skicka in ditt bidrag till info@ungmedia.se och få det publicerat på medieplattformen Ung Press. 
  • ✍? Är du lärare? Ta hjälp av vår Lärarhandledning och uppmuntra eleverna att utforska politiska frågor med hjälp av medieproduktion!

 

Åsikt

Vill du visa vad du tycker och sprida din åsikt?

Debatt

Har du argument som du vill övertala någon med?

Rapportera

Vill du granska och bevaka någonting objektivt?

Material

Här hittar du resurser, källor och länkar för produktioner och lärarhandledning!

Lagar och regler

Vi har alla yttrandefrihet, men den begränsas av andra lagar. Läs om vilka här!

Källkritik

Vill du vara säker på dina källor? Läs om hur du granskar texter och medier!

 

Åsikt

Många tidningar har ledarsidor där politiska skribenter skriver sina åsikter om aktuella frågor. Här är några exempel du kan hämta inspiration från:

 

En ledare eller åsiktstext skiljer sig från en nyhetsartikel. När du rapporterar om en nyhet är det viktigt att inte ha några åsikter utan bara försöka skildra det som hänt. I en ledare kan du visa mer vad du själv tycker. Men det är lika viktigt som i en nyhetsartikel att det du skriver är sant och relevant och att du har fakta att basera dina åsikter på.

Hur skriver du en ledare?

  • Välj ett ämne. Det ska gärna vara något aktuellt eller ett problem som du tycker ska lösas. Till exempel denna ledarartikel från Aftonbladet ”Sluta svartmåla ensamkommande”.
  • Fakta. När du valt ditt ämne är det viktigt att du hittar bra fakta som du kan stödja dina åsikter på. Som i exemplet från Aftonbladet: ”En annan betydligt större studie, som presenterades 2015, undersökte 10 000 ensamkommande ungdomar som kom till Sverige mellan 2003 och 2012”. Om det är svårt att hitta en undersökning som passar just ditt ämne kan du göra en egen mindre undersökning genom att fråga kompisar på din skola.
  • Disposition. För att din ledartext ska vara lätt att förstå och sprida behöver du tänka på i vilken ordning du skriver de olika delarna av din text. En intresseväckande rubrik och ingress där du tydligt förklarar din åsikt kan vara bra, följt av faktan som du baserar den på.
  • Yttrande. Tänk på att det är viktigt att du beskriver vad du tycker och vad syftet med din ledare faktiskt är. Sammanfatta det gärna i en kort, kärnfull mening, som i exemplet från Aftonbladet ovan ”Sluta svartmåla ensamkommande”.

Debatt

Tycker du att ni borde äta mer vegetariskt i skolan? Eller ha längre raster? Eller vill du argumentera för att det ska gå fler bussar hem till dig?

Oavsett om du vill skriva en debattartikel, övertyga någon om dina åsikter via ett Youtube-klipp eller via Instastories kan du med fördel arbeta efter denna checklista:

  • Välj ett ämne och din ”tes”. Din tes är din åsikt, vad du vill förändra. Formulera det som en uppmaning så har du rubriken för din medieproduktion –  till exempel ”Mer vegetarisk skolmat – för hälsan och miljöns skull”
  • Tänk på mottagaren. Hur mycket vet de som ska ta del av dina argument redan om ämnet, behöver du förklara det mer ingående för vissa? Du kommer behöva formulera dig på olika sätt om du ska skicka in en text till lokaltidningen jämfört med om du vill spela in ett Youtube-klipp.
  • Vässa dina argument. För att kunna övertyga mottagaren behöver du tre starka argument. Läs på, leta information, kolla vad andra redan har skrivit/sagt om ämnet. Och vilket är det starkaste motargumentet – kan du bemöta det? Till exempel: ”Många tror att vegetarisk mat gör en mindre mätt – men det stämmer inte, enligt den här undersökningen…”
  • Rangordna argumenten. Ett tips för en bra struktur är: Börja med ditt näst starkaste argument??, följt av ditt svagaste ? och avsluta med ditt starkaste argument ???.

 

Rapportera

Media kallas ibland för ”Tredje statsmakten”. Uttrycket föddes på 1800-talet och i och med det menas att den första makten är regeringen och den andra riksdagen. Den tredje statsmaktens uppgift är då att granska de två andra.

Den vanligaste formen av journalistik och medieproduktion är just den; att utan att lägga egna åsikter i det som produceras berätta om vad som händer i samhället och världen, och ibland gräva djupare in på de som har makt och avslöja om de på något sätt använder den makten fel.

En grundsten i denna typ av objektiv journalistik är intervjuteknik. Hur ställer du frågor till en person utan att lägga egna värderingar i dem, och få ut bästa möjliga svar? Intervjutekniksexperten Björn Häger sammanfattar sina bästa tips för objektiv rapportering.

▶ Kolla in vår intervju med Björn Häger här.

Material

De 5 hetaste valfrågorna 

  • Invandring och integration ?
  • Lag och ordning ⚖
  • Sjukvård och omsorg ?
  • Skola ?
  • Äldrefrågor ????

Andra aktuella frågor

  • Miljö och klimat ?
  • Jobb och ekonomi ?
  • Bostadsfrågor ?
  • Landsbygd ?

 

Vad tycker riksdagspartierna?

Kolla in deras åsiktsprogram här:

Hur du hittar politiker att intervjua

Vill du intervjua lokala politiker vad de vill göra för just din skola eller området där du bor? Då är det enklast om du går in på din kommuns hemsida. Många kommuner har en flik som heter ”Kommun & politik” och därifrån kan du enkelt hitta kontaktpersoner.

Många kommuner har också en flik med information för press. Där kan du också hitta relevant information.

 

Hur kommer svenska folket rösta?

Under valår är det vanligt att olika företag gör undersökningar genom att ringa runt och fråga folk hur de tänker rösta. Detta är ett sätt att försöka förutspå hur valet kommer att gå. Här är några undersökningar som gjorts nyligen som kan vara bra att använda i din medieproduktion.

 

Lästips

Strömbäck är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, forskar bland annat om medier och politisk kommunikation, och är kritisk mot den roll som opinionsundersökningarna spelar i den politiska journalistiken.

 

Lyssningstips

  • Sveriges Radios Medierna i P1 kartlägger hur svenska mediehus använder sig av partisympatiundersökningar inför valet i höst. Lyssna här!
  • I ett inslag från Sveriges Radios Ekot får lyssnaren höra hur opinionen ser ut för ett tiggeriförbud, enligt en mätning genomförd av analys- och undersökningsföretaget Novus. Lyssna här!

 

Valkompass

En valkompass kan hjälpa dig att få koll på vilket parti som tycker som du i olika frågor. Är du lärare och ska uppmana dina elever att göra valkompassen? Var noga med att alla får göra testet individuellt och att ingen behöver dela med sig av sitt resultat om de inte vill.

Vad rapporterar andra medier om valet? 

Tidningar ?

Radio och TV ??

Tidningar med olika politiska färger

Alla svenska tidningar har olika politiska inriktningar. Vanligaste politiska inriktningen bland svensk dagspress är liberala tidningar, men hela det politiska spektrumet förekommer. Oftast är det i ledarsidorna som tidningens och redaktionens åsikter kommer fram.

 

Efter valet

Veckan efter valet kommer många av de stora medierna publicera analyser av valet. En aktuell fråga att hålla koll på är vilka som kommer bilda regering.

 

Lagar och regler

I Sverige kan vi vara stolta över vår yttrande- och tryckfrihet. Vi har faktiskt världens äldsta grundlagsskyddade tryckfrihet; år 1766 antogs den i sin första form. Den har uppdaterats och ändrats många gånger sedan dess, men grunden är densamma då som nu:

som svensk medborgare ska du kunna framföra och sprida dina åsikter fritt utan censur eller annan begränsning från staten.

 

Yttrande- och tryckfrihet innebär inte bara rättigheter, utan också skyldigheter. Du kan i de allra flesta fall säga, trycka och sprida vad du vill utan att någon hindrar dig från att göra det. Men det innebär inte att du kan göra det helt utan att bli motsagd. Du kan dömas för det du sagt eller skrivit i efterhand. Detta kallas för tryckfrihetsbrott. Totalt finns det 18 stycken tryck- och yttrandefrihetsbrott. De vanligaste som du som ung medieproducent behöver ha koll på är dessa:

  • Uppvigling

Att uppmana andra till att begå brott. Det är inte brottsligt att publicera en detaljerad beskrivning av HUR ett brott går till, men det är brottsligt att uppmana andra att begå samma eller liknande brott. Det är ofta inte heller tillåtet att hylla den som begår ett brott. Hets mot folkgrupp Att öppet hota eller sprida nedsättande saker om en grupp av personer utifrån ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

  • Förtal

Att sprida uppgifter om att någon har begått ett brott eller någon annan uppgift som kan ge personen dåligt rykte. Till exempel att spekulera i en podd om Jonas i 9B är en “fuckboy” kan räknas som förtal. Även om en uppgift som sprids är sann kan det röra sig om förtal om det inte finns någon mycket god anledning att publicera den, exempelvis på grund av att personen i fråga är en högt uppsatt makthavare.

  • Olaga hot

Att hota att skada någon eller någons egendom. Till exempel att skriva på instagram: “Om inte alla i klassen röstar på mig som elevkårsordförande kommer jag att kasta sten på era fönster”. För att det ska vara fråga om olaga hot krävs dock att hotet är utformat på ett sådant sätt att det faktiskt kan tas på allvar.

  • Förolämpning

Att skriva någonting nedsättande om någon, exempelvis att kalla någon för “idiot”. Om det anspelar på ras, religion, könsidentitet eller sexuell läggning kan det klassas som ett hatbrott. Detta är någonting som domstolen ser extra allvarligt på.

Källkritik

Det har alltid varit viktigt att vara kritisk till informationsflöden. Det har alltid funnits människor som vill sprida ”fake news”, även om det begreppet blivit stort de senaste åren. Det som är speciellt med fake news i dagens samhälle är att de kan spridas väldigt stort och väldigt snabbt via sociala medier. Följande fyra frågor är alltid bra att ställa sig innan du litar på en källa eller klickar på dela-knappen:

  • 1️⃣ Är källan äkta?

Det kan vara svårt att avgöra. Ett bra sätt är att kolla efter en avsändare. Letar du fakta på internet, se om det finns en ansvarig utgivare eller kontaktuppgifter på sidan. Om det finns är det ett tecken på att sidan är seriös.

  • 2️⃣ Säger flera källor samma sak?

En förstahandskälla är alltid bäst. Du vet ju hur viskleken fungerar. Desto fler steg det är mellan informationen och mottagaren, desto större sannolikhet är det att informationen ändrats på vägen. Flera källor som berättar om samma sak är alltid bättre än en enda. Sträva efter att hitta minst två källor, som inte har med varandra att göra, som säger samma sak.

  • 3️⃣ När publicerades uppgiften?

Leta efter årtal och datum. Ju närmare i tid källan är, ju större sannolikhet att det som står är det som gäller och ingenting har hunnit ändras.

  • 4️⃣ Vad vill personen som ger dig informationen?

Har internetsidan/ personen/ boken en egen agenda i frågan? Detta är extra viktigt när det kommer till politiska frågor. En politiker kommer alltid vilja framställa sig och sitt parti på bästa sätt – de har alltid rätt och de av motsatt åsikt har fel. Ska du medieproducera om en politisk fråga – intervjua politiker från båda sidor för att ge en nyanserad bild.

 

Dela med dig via #skolval2019