Moderatorn Magda Rasmusson tillsammans med Karolina Skog, Eva Alfredsson, Andreas Wallström, Sverker Sörlin och Markus Kallifatides under seminariet. Bild: Elin Nilsson

Under Almedalens tredje dag höll Miljöpartiet ett seminarium där forskare och politiker deltog. De medverkande är överens om att Sverige har goda möjligheter att finansiera välfärd, minska ojämlikheter i samhället och motverka klimatförändringar. Det som krävs är en större statsskuld. 

– Det finns stora behov framåt, välfärden underfinansieras samtidigt som vi står för en klimat- och naturkris och enligt mig saknas det en diskussion kring det här, säger Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson och riksdagsledamot Karolina Skog.

Inom loppet av sju år har Sverige förbrukat allt det koldioxidutsläpp vi får släppa ut för att klimatmålen ska kunna bli möjliga att uppnå. Hur det går att lösa situationen med klimatet var frågan på Miljöpartiets seminarium i dag, där det till stor del diskuterades vad man kan göra genom olika slags investeringar. 

– Antingen får vi göra allt i mindre skala eller så investerar vi i hållbar teknik, vilket vi kan göra i dag. Det som komplicerar det hela är att investeringar för att till exempel bygga nya hus också innebär koldioxidpåverkan, men rätt investeringar gör också att utsläppen kan minska, säger Eva Alfredsson, Forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH. 

Andreas Wallström, prognoschef Makroanalys Sverige hos Swedbank, berättar att Sveriges BNP förmodligen kommer vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin inom en snar framtid och att det medför att landet kan investera framöver. Han var dessutom tydlig med att det finns en gräns, men att Sverige som det ser ut nu inte befinner sig i närheten av den gränsen. 

– Sverige har skulder som motsvarar 40 procent av BNP medan Tyskland har 80-90 procent och då kanske Sverige skulle kunna ligga på i alla fall 60-70 procent utan att det kostar något och samtidigt få tillgång till mer pengar. Och gör vi så här så ser vi också till att det inte kostar befolkningen något att ta tag i klimatet, säger Andreas Wallström, prognoschef Makroanalys Sverige hos Swedbank. 

Markus Kallifatides, ordförande för Reformisterna, höll med Andreas om att Sverige måste våga ta risken att befinna sig i skuld och att det inte är konstigt att inget blir bättre när det kommer till bland annat klimatet, välfärden och ojämlikhet i Sverige när vi valt att ha det som vi har det med ekonomi i dag. 

– Att Sverige hamnar i skuld hanteras som en nationell kris, medan ojämlikhet och klimatet egentligen är det. Och i det här läget handlar det om att försöka få igenom att staten kan gå med underskott, säger Markus Kallifatides, ordförande för Reformisterna.

En av de som också medverkade var Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot av Klimatpolitiska rådet. Han underströk att investeringar kan hjälpa till i den situationen vi befinner oss i, men att det också handlar om politiska beslut. Samtidigt förklarade han att han tror att det är viktigt med individuellt ansvar och att man låter sig höras och påverkar andras opinioner. Karolina Skog avslutade därefter med att hålla med Sverker om att det är bra med individuellt ansvar men att ingen ska behöva känna att det bara är upp till dem som individer, utan att klimatet är ett gemensamt ansvar. 

Reporter: Elin Nilsson