Lagar och regler

Här har vi samlat information om de vanligaste lagarna och reglerna som du som ung medieproducent behöver ha koll på.

Lagar och regler innehåll:

Offentlighetsprincipen

Vad är offentlighetsprincipen?
Offentlighetsprincipen ger oss medborgare rätt till insyn i olika myndigheters arbete. Offentlighetsprincipen regleras i Sveriges grundlagar och består egentligen av tre olika delar:

  • Handlingsoffentlighet ger dig rätt att ta del av allmänna handlingar som förvaras vid myndigheterna.
  • Partsoffentlighet ger dig rätt att ta del av information som myndigheterna har samlat på sig om dig.
  • Förhandlingsoffentlighet ger dig rätt att närvara vid domstolsförhandlingar eller när riksdagen, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige sammanträder.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Varför offentlighet?
Offentlighetsprincipen finns till för att motverka maktmissbruk och korruption bland dem som har hand om våra gemensamma tillgångar. Andra bra poänger med öppen insyn i myndigheternas arbete är att det försvårar slöseri med pengar, ökar effektiviteten och avslöjar fusk och fiffel. Tack vare offentlighetsprincipen kan vi kontrollera att myndigheterna följer de regler de ska följa och att alla får en lika och rättvis behandling!

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vad är allmänna handlingar?
Handlingsoffentligheten bygger helt och hållet på begreppet allmän handling. Det är en juridisk term som kräver lite förklaring:

En handling är en skrift eller bild eller vad som helst som innehåller information – betyg, kvitton, videofilmer, e-post, mötesprotokoll, ljudupptagningar, post, anteckningar, utredningar, beslut, rapporter, sms, databaser, statistik, anmälningar. Det är omöjligt att räkna upp eller förutspå alla sätt som det går att lagra information på, alltså är definitionen vid: Bär det på information så är det en handling. För att en handling ska vara allmän ska den vara förvarad på en myndighet och antingen inkommen dit eller upprättad där.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vem kan begära ut allmänna handlingar?
Vem som helst! Så länge du kan formulera dig någorlunda tydligt är myndigheterna skyldiga att svara på din begäran. Detta gäller även om du inte bor i Sverige.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vad är sekretess?
Sekretess är undantag från offentlighetsprincipen som får göras bland annat med hänsyn till rikets säkerhet, för att förhindra brott eller för att skydda den personliga integriteten. Utgångspunkten är att så lite som möjligt ska vara hemligt. Undantagen räknas upp i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som är rätt krånglig att sätta sig in i. Som tur var är det inte ditt jobb, utan myndigheternas (även om det förstås kan vara smart att ha koll på vad som gäller). Om myndigheten hänvisar till sekretess när du begär ut allmänna handlingar ska du be att få ett skriftligt avslagsbeslut med motivering. Då tvingas de leta reda på den paragraf i offentlighets- och sekretesslagen som de stödjer sitt beslut på. Hittar de ingen sådan paragraf måste den allmänna handlingen lämnas ut. Varje gång någon begär ut en handling måste en ny sekretessprövning ske. Olika myndigheter följer olika sekretessbestämmelser. En uppgift som är hemlig på en myndighet kan vara offentlig på en annan.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vad gäller för sekretessregler i skolan?
Många av de allmänna handlingar som förvaras på kommunala skolor är offentliga. Skolans verksamhet delas upp i undervisning och elevvård. För undervisningsrelaterad verksamhet råder vanligtvis ingen sekretess – betyg, närvaro, scheman och allt annat som hör till den vanliga undervisningen är offentligt. Detsamma gäller till exempel utvärderingar och individuella utvecklingsplaner, så länge de inte innehåller känsliga uppgifter om elevernas hälsa och privatliv – i sådant fall ska en sekretessprövning göras innan de lämnas ut. Prov kan däremot vara sekretessbelagda.

Inom den elevvårdande verksamheten råder stark sekretess (detta kallas omvänt skaderekvisit) för uppgifter som rör den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inom skolhälsovården och hos kurator och psykolog. Sådana uppgifter lämnas bara ut om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att det skulle orsaka skada för eleven eller elevens närstående.

Den svagare graden av sekretess (kallat rakt skaderekvisit) gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom elevvården i övrigt. Uppgifterna lämnas normalt ut, om det inte finns anledning att anta att eleven skulle lida men av röjandet. Det kan till exempel handla om avstängningar och andra disciplinära åtgärder. De flesta sekretessbelagda uppgifter inom skolan kan lämnas ut i avidentifierat skick eller med fullmakt från den uppgifterna berör.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Pressetik

Vad är pressetik?
De etiska reglerna för radio, tv och press (de pressetiska reglerna) är riktlinjer som utgör grunden för det svenska pressetiska systemet. Det är ett system som ett antal branschorganisationer och föreningar samt alla public service-kanaler bestämt sig för att följa.

De pressetiska reglerna finns till för att journalister ska kunna avgöra vad som är okej att skriva och vad som är att gå över gränsen, särskilt när det gäller publiceringar som handlar om enskilda individer. Målet är att ingen ska behöva bli sårad eller utnyttjad av en publicering. Reglerna understryker också vikten av att sträva efter en korrekt och allsidig rapportering, för att läsarna ska kunna lita på det medierna skriver.

Pressetik gäller för alla som tar sitt skrivande seriöst och bryr sig om dem som intervjuas och nämns i texter. De pressetiska reglerna är däremot ett avtal organisationer, tidningar och journalister emellan. Det är ett självreglerande system och den som bryter mot det kan få smäll på fingrarna av branschens egna granskare som kallas Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON).

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vilka är de pressetiska reglerna?
Reglerna är 17 stycken och dem hittar du i häftet ”Spelregler för press, radio och tv” som Pressens samarbetsnämnd gett ut.

Här finns de sammanfattade.

Vilken regel är viktigast att tänka på när jag skriver?
Alla är viktiga på olika sätt. Så det finns kanske inte någon regel som är viktigare än någon annan. Men en skoltidning som skriver om elever på skolan borde alltid försöka sätta sig in i hur det kan kännas för andra att på ett eller annat sätt bli omnämnda eller finnas med på bild i en tidning som alla på skolan läser. Det som känns okej för dig kanske inte känns okej för någon annan.

Är du osäker på vad personen tycker om att bli omnämnd är det alltid bäst att fråga och kanske till och med låta personen läsa igenom texten/titta på bilden innan tidningen går till tryck.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Varför ska en skoltidning tänka pressetiskt?
Genom att följa de pressetiska reglerna visar redaktionen att de tar journalistiken och tidningen på fullt allvar. Precis som för de etablerade medierna är en pressetisk medvetenhet ett sätt att skapa och vårda förtroendet mellan läsarna och tidningen. Det tjänar alla tidningar på, oavsett om det är en skoltidning eller en stor dagstidning.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Måste en skoltidning följa de pressetiska reglerna?
Nej, en skoltidning måste inte göra det och kan inte bli anmälda till PO (Allmänhetens Pressombudsman) eller PON (Pressens Opinionsnämnd). Men bryter du mot någon pressetisk regel och därmed mot ”god publicistisk sed” så kan du nästan utgå ifrån att någon kan komma att känna sig orättvist behandlad eller ledsen över det som stått i tidningen.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Yrkesetik

Vad är de yrkesetiska reglerna?
De yrkesetiska reglerna är lite annorlunda än de pressetiska. Du kan säga att de pressetiska reglerna handlar om vad du som journalist ska tänka på när du skriver och publicerar medan de yrkesetiska reglerna snarare handlar om hur du ska tänka och agera när du arbetar som journalist.

Reglerna är 13 stycken och du hittar dem här.

Yttrandefrihet

Vad är yttrandefrihet?
Stor fråga. I regeringsformen står det att yttrandefrihet är ”frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.” Det går också att säga att yttrandefrihet är när allt som inte är förbjudet är tillåtet och allt som inte är hemligt är öppet. Yttrandefrihet och öppenhet är det normala, undantagen är just undantag. Det kanske verkar självklart, men genom större delen av historien har det fungerat tvärtom.

Yttrandefriheten regleras i Sveriges grundlag och garanterar medborgarnas rättigheter i förhållande till staten. Det är en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. Men bara för att yttrandefrihet är ett ädelt ideal betyder det inte att alla åsikter som skyddas av den är ädla, tvärtom. Vi värderar yttrandefriheten så högt att vi är beredda att tillåta en hel del knäppa, provocerande och radikala åsikter att publiceras vid sidan av sådana som är konstnärliga, samhällsnyttiga och intellektuellt utmanande (det är inte alltid lätt att veta vad som är vad). Men det finns ändå gränser för hur långt individens frihet att uttrycka sig får gå innan det orsakar andra eller samhället stor skada. Var den gränsen går kan inte bestämmas på måfå, av enskilda personer vid olika tillfällen, utan formuleras i en tydlig lista med undantag – yttrandefrihetsbrott. Den som har publicerat något som är förbjudet kan straffas för det i efterhand.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Varför ska vi ha yttrandefrihet?
Det finns många bra anledningar till det, extremt kortfattat brukar de flesta kunna sorteras under något av följande argument:

  • För att alla människor är lika värda, därför har ingen rätt att bestämma vad alla andra ska tycka eller tänka. (Frihetsargumentet)
  • För att alla medborgare i ett demokratiskt samhälle måste ha tillgång till fri information för att kunna fatta självständiga val. (Demokratiargumentet)
  • För att ingen sanning är så sann att den inte tål att granskas. Också en gång absoluta sanningar (som att solen snurrar runt jorden) mår bra av att ifrågasättas. Det går inte att skydda sanningen genom att förbjuda lögnen. (Sanningsargumentet)

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vilka yttranden är brottsliga?
Det finns sammanlagt 18 yttrandefrihetsbrott. De första 6 gäller bara i krigstider och i risk för revolution. Eftersom vi har haft turen att leva i fred i mer än 200 år är det ingen som vet hur de skulle komma att tillämpas ifall Sverige verkligen befann sig i ett sådant undantagstillstånd.

De 6 yttrandefrihetsbrotten vid krig och kris är: högförräderi, krigsanstiftan, uppror, landsförräderi och landssvek, landsskadlig vårdslöshet samt ryktesspridning till fara för rikets säkerhet.

De återstående 12 yttrandefrihetsbrotten kan begås också under normala förhållanden. De är: spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, uppvigling, hets mot folkgrupp, brott mot medborgerlig frihet, olaga våldsskildring, förtal, förolämpning, olaga hot, hot mot tjänsteman samt övergrepp i rättsak.

Läs mer om de vanligaste yttrandefrihetsbrotten och utförligt om samtliga 18 i vår bok Yttrandefri – handbok i yttrandefrihet och pressetik för unga journalister, som du hittar här.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Censur

Vad är censur?
Censur är när staten eller någon som representerar staten bestämmer vad som får sägas, skrivas och spridas i samhället. En förutsättning för censur är förhandsgranskning, alltså att någon läser, ser eller avlyssnar det som ska publiceras innan det får släppas vidare till allmänheten.

Om du blir utsatt för censur eller förhandsgranskning av en myndighet kan du anmäla det till justitieombudsmannen (JO) eller justitiekanslern (JK).

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Vad är inte censur?
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skyddar bara mot censur som utförs av myndigheter och andra allmänna organ. Men företag, föreningar och privatpersoner som genom hot eller våld försöker påverka innehållet i ett grundlagsskyddat medium ska naturligtvis inte komma undan med det – ring polisen.

Ägaren av en skrift kan ha åsikter om det som publiceras och eftersom ägaren utser och avsätter den ansvarige utgivaren har ägaren en god chans att få sin vilja igenom. Det är 
inte ovanligt att skoltidningar ägs av skolan och i sådant fall är det inte censur om skolledningen lägger sig i tidningens innehåll.

Den ansvarige utgivaren kan självklart välja bort innehåll eller delar av innehåll, eftersom det är hon som är juridiskt ansvarig för publikationen. Hon får däremot inte gå in och ändra i en text utan författarens tillåtelse.

Hemsidor med utgivningsbevis förhandsgranskar läsarnas kommentarer innan de publiceras och tar bort sådant som de anser bryter mot lagen eller mot utgivarens egna
 principer. Det är inte censur, utan redaktionella beslut som styr hur fri debatten i kommentarsfälten kan vara. Hemsidor som inte förhandsgranskar kommentarerna måste vara tydliga med att författarna själva ansvarar för det de säger.

Papper har ingen åsikt om vad du skriver på det. Men när du publicerar dig på internet har du ofta skrivit under ett avtal som begränsar vad du får säga. De flesta webbhotell, bloggportaler, webbgrupper och sociala nätverk har egna regler för innehåll som publiceras via deras tjänster. Genom att skriva under avtalet när du skapar en profil eller öppnar ett konto går du med på att följa reglerna och kan bli avstängd om du bryter mot dem, ibland utan förklaring.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Researchmetoder: Vilka researchmetoder är lagliga, halvolagliga och olagliga?

Spela in
Det är förbjudet att spela in samtal som du inte själv deltar i, det kallas buggning. Om du pratar själv får du alltså spela in i smyg.

Fotografera och filma
Du får fotografera och filma människor på offentlig plats, så länge du inte är så jobbig att det kan kallas ofredande. Du kan använda ett objektiv och fotografera in genom någons fönster från byggnaden tvärs över gatan, men beroende på vad det är du fångar på bilden kan det innebära förtal att publicera den. Du får inte bryta dig in på privat mark för att ta bilder, det är olaga intrång, eller ta dig in i någons bostad, vilket är hemfridsbrott.

Tjuvlyssna och tjuvkika
Du får självklart tjuvlyssna på folk som pratar med varandra i lunchmatsalen eller på tåget, men du får inte använda dig av teknisk utrustning för att höra bättre. Så fort du spelar in samtal på det sättet är det buggning. Du får tjuvkika på människor, men om du blir för närgången kan det vara ofredande eller olaga intrång.

Ljuga
En gråzon med en del olagliga gränser. Du får till exempel inte förfalska en namnteckning för att ingå ekonomiska avtal eller underteckna oriktiga uppgifter som ska in till en myndighet, det är bedrägeri. Du kan klä upp dig i kostym för att verka inflytelserik, men inte utge dig för att vara polis, läkare, advokat eller en rad andra yrken som innebär myndighetsutövning eller vars titlar är skyddade. Du kan smickra, lirka, flörta, spela korkad eller intelligent, men får räkna med att ta konsekvenserna av ditt manipulerande när personen inser att du har förställt dig.

Den journalistiska yrkesetiken förutsätter naturligtvis att du är ärlig och tydlig med vem du är och vad du är ute efter, men i undantagsfall helgar ändamålet medlen (se till exempel Wallraffa). Vilka de undantagen är avgör du genom att fråga dig själv hur viktig informationen du är ute efter är och om den inte går att få tag i på något annat sätt.

Källa: Yttrandefri: Handbok i yttrandefrihet & Pressfrihet för unga journalister

Källkritik

Vad är källkritik?
Källkritik är en metod som har sin utgångspunkt i historieforskningen och som innebär att du systematiskt granskar källor och bedömer deras trovärdighet. Den traditionella källkritiken är en utgångspunkt vid granskning av information på internet. Men i den uppkopplade världen behöver perspektivet breddas.

Checklista – undersök källan!
När du hämtar information från en källa ska du svara på följande frågor för att kunna värdera den.

Vem står bakom källan?

  • Är det en myndighet?
  • Är det en organisation?
  • Är det ett företag?
  • Är det en privatperson?
  • Är det någon som behärskar ämnet?
  • Är det någon du litar på?

Varför är källan skapad?

  • Är det för att informera?
  • Är det för att presentera fakta?
  • Är det för övertyga dig om något?
  • Är det för att påverka en opinion?
  • Är det för att sälja en produkt eller tjänst till dig?
  • Är det för att underhålla dig?

Källa: Internetstiftelsen

Den källkritiska metoden
I korthet handlar källkritik om att besvara en serie frågor för att bilda dig en egen uppfattning om en källas trovärdighet. I det arbetet försöker du även att hitta källornas syfte och ursprung. I den traditionella källkritiken tillämpas fyra kriterier när en källa granskas:

Äkthet
Är källan vad den utger sig för? Är källan ett original eller en kopia? Är den äkta eller falsk?

Tid
Är informationen aktuell eller kan det finnas nyare rön? Hur långt efter det som inträffat upprättades källan? Källor som skapats närmare i tiden i förhållande till det som de vittnar om anses vara mer trovärdiga.

Beroende
Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra källor? På vilket eller vilka sätt?

Tendens
Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen företräder källan? Finns det motstridig information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?

Källa: Internetstiftelsen

Källgranska medieformat
När du vill bedöma källor och information med hjälp av de källkritiska kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens på internet kan du ta till olika knep beroende på vilket medieformat som informationen är skapad i.

Objektivitet och reflexivitet

Som journalist är det viktigt att kunna vara objektiv i sitt skrivande. Att vara reflexiv gör det enklare att tillämpa ett objektivt perspektiv. Reflexivitet innebär att man reflekterar över hur tidigare erfarenheter och omständigheter påverkar ens tolkning av information. Genom att bli medveten om vad som formar ens egna synsätt får man dessutom en förståelse för vad som påverkar andras perspektiv. Det underlättar i sin tur för en opartisk presentation av ämnet.

Text
Klipp ut en rubrik eller hela fraser ur ett källmaterial på webben och sätt dem inom citattecken (”så här”) och gör en sökning i en söktjänst. På så sätt kan du kontrollera vilka webbplatser som innehåller texten du hittat och i bästa fall även avgöra dess ursprung. Sök i diskussionsforum efter en ämnesrubrik eller en exakt fras. Diskuteras det ämne du är intresserad av? Vad säger debattörerna?

Bild
Använd Googles bildsökningsfunktion (images.google.com). Höger­klicka på bilden och välj ”sök på Google efter bild” om du vill ta reda på mer om en bild. Med bildsök kan du ladda upp en bild och söka efter liknande eller exakt samma bildinnehåll.

Med hjälp av webbtjänsten TinEye kan du ladda upp en digital bild, eller ange en exakt webbadress till en bild. Du får reda på var bilden används (bland de sidor som tjänsten indexerat) och får även se om bilden finns i andra, ändrade versioner. Det här är användbart när du till exempel misstänker att en bild som visas i ett sammanhang i själva verket har ett helt annat ursprung. Att avgöra om en digital bild är äkta eller har blivit manipulerad är svårt. Ett smart trick är att använda det engelska ordet för bluff, ”hoax”, bland dina sökord. Då kan du hitta mer information med lite tur.

Ljud
Att avgöra om en digital ljudupptagning på nätet är autentisk är svårt. En sökning på rubrik eller filnamn kan ge dig ledtrådar.

Video
Vid en granskning av videomaterial är det viktigt att du tittar på ­saker som klippets kvalitet, ljudkvaliteten, vem som står bakom uppladdningen och så vidare. I kommentarerna kan det avslöjas om en film är manipulerad eller om innehållet i sin helhet är en bluff.

Källa: Internetstiftelsen

Upphovsrätt

Vad är upphovsrätt?
Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur.

Automatiskt skydd
Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till. Upphovsrätt – copyright på engelska – är ensamrätten till en intellektuell prestation i olika former. Förutsättningen är att verket är tillräckligt originellt.

Den som har upphovsrätt till ett verk kan förbjuda andra att framställa exemplar av det eller göra det tillgängligt för allmänheten. Om innehavaren av en upphovsrätt upptäcker att någon bryter mot ensamrätten så finns ett antal olika handlingsalternativ.

Källa: Patent- och registreringsverket 

Bildrättigheter eller immaterialrätt
De allra flesta bilder och filmer som skapas är upphovsrättsligt skyddade verk. För att något ska vara skyddat som verk krävs det att det är originellt och personligt utformat, det vill säga att det har ”verkshöjd”.

Det säkraste du kan göra är att ta kontakt med den som har tagit bilden och få tillstånd. Glöm då inte att fotografens namn alltid ska finnas nämnd i samband med bilden.

Ett annat alternativ är att använda bilder som ligger på nätet med öppen licens, så kallad Creative Commons-licenser. Om du söker på ”CC Search” så hittar du massor av bilder som människor har skapat och som kan användas på det sätt som CC-licenserna tillåter. Här kan du läsa mer om CC-licenser!

Tips från experten – så funkar upphovsrätten på nätet!

Källa: Patent- och registreringsverket

Regler när du fotar och filmar

Du får oftast fotografera eller filma på allmänna platser. Det gäller mestadels även på privat område, så länge ägaren inte har förbjudit fotografering. Då är det du som fotograf som har upphovsrätt, inte personerna på bilden.

Vad gäller publicering så får det inte kränka personen som finns med på bilden eller i filmen. Ett tips är att innan du publicerar tänker på hur det skulle kännas om någon la ut en likadan bild på dig. Därför rekommenderar vi att du alltid kollar om det är ok innan du tar en bild och innan du publicerar en bild av en person som fotograferas eller filmas.

Tips!

De allra flesta bildbanker har material som du får använda gratis. Vi har listat tre bildbanker där majoriteten av bilderna är gratis:

  • Pexels har ett brett utbud av olika sorters genrebilder
  • Unsplash tillhandahåller enbart gratisbilder
  • Canvas egna bildbank innehåller både bilder och filmer

Källa: SVT/Svenska fotografers förbund