Mats Engström. Bild: Privat

Mats Engström är författare, analytiker och aktuell med en rapport om hur mänskligheten hanterat stora kriser. I seminariet “Pandemi och klimatkris – så förebygger vi nästa katastrof” pratar han om vad han kommit fram till. Efteråt ställer Engström upp på en intervju. 

 

Samband mellan coronapandemin och klimatkrisen 

När pandemin kom pratades det om att den kunde innebära en öppning för att agera för klimatet. Enligt Engström har Sverige och många EU-länder försökt satsa på hållbara investeringar i återhämtningsarbetet, men det finns utrymme att göra mer. 

– Sverige skulle kunna göra ännu större investeringar. När man har en sån här kris som pandemin och det samtidigt finns rätt gott om kapital i världen tycker jag man kan investera ännu mer, både för sjukvård och klimatkrisen. 

Precis som med klimatförändringarna har pandemin inneburit en global kris, som kräver att hela världen jobbar för att lösa den. 

– Vi ser att om stora delar av världen inte är vaccinerad så blir människorna där såklart sjuka men det påverkar också oss, då det kommer nya varianter av viruset. Alla måste vara med. Så är det med klimatkrisen också, säger Engström och fortsätter: 

– Dels är det många länder som bidrar till utsläppen, dels har vissa länder skog eller andra områden som tar upp koldioxid. Dessutom kommer klimatkrisen leda till stora konflikter i många delar av världen. Det leder till instabilitet som påverkar människorna som bor där, men även den rika världen. 

Klimatet aktuellt trots pandemin

Klimatkrisens effekter är inte lika omedelbara som pandemins. Fastän vi redan nu har mer extremväder, torka och skogsbränder kommer klimatförändringarna påverka världen som tydligast om 20 till 30 år. Det gör att det är svårare att få till handling nu. 

– Jag tror att politiker generellt har svårt att avsätta pengar till sådant som ligger längre fram i tiden och i andra mandatperioder. Allmänheten har också svårare att ta till sig den typen av kris. Det är en mänsklig egenskap. 

Opinionsmätningar visar dock att pandemin inte tagit bort allmänhetens oro för klimatet. 

– Om man tittar på opinionsmätningar i Europa och Sverige ligger klimatkrisen förvånansvärt högt. Den har inte försvunnit. Jag tror att det kan finnas en pandemitrötthet och en vilja att engagera sig i frågor som inte handlar om pandemin.

Engström menar att EU varit duktiga på att fortsätta jobba med klimatkrisen trots pandemin.

– Man pratade om att den gröna given skulle vara en central del i EU:s återhämtning. Vissa tror att om pandemin kommit för fem år sedan hade EU:s dåvarande ledning sagt att man inte har tid att jobba med klimatet samtidigt. Så det har hänt något där som gör att klimatet har en starkare ställning.

Konflikter i klimatförhandlingarna

Pandemin har också visat på de stora skillnaderna mellan den rika världen och den så kallade globala södern, alltså mindre ekonomiskt utvecklade länder, enligt Engström. Dessa skillnader har också lett till konflikter i klimatförhandlingarna. 

– I klimatförhandlingarna har man länge haft en diskussion om att den rika världen är ansvarig för större delen av klimatförändringarna, då man släppt ut koldioxid under många år. Man kan också se att fattigare länder inte vill gå med på åtgärder om de inte får ekonomiskt stöd från den rika världen. 

Även i de rika delarna av världen uppstår konflikter när vissa länder bromsar utvecklingen genom att exempelvis dra sig ur avtal. Det finns olika skäl till att länder bromsar och därför krävs också olika lösningar. Engström tar upp det som hände då USA drog sig ur Parisavtalet. 

– Då kom en debatt inom landet och den globala miljörörelsen engagerade sig. Många stora företag ville då se en mer aktiv klimatpolitik och bestämde sig för att själva agera enligt Parisavtalet. 

Avslutningsvis berättar Engström om de lärdomar vi kan få av tidigare kriser: 

– Kriser kan verka väldigt svåra att lösa, men det har gått att göra det. Som med ozonskiktet, eller försurningen, som var ett svårlöst problem som man lyckades lösa. För att kunna göra det behöver man använda bra vetenskap som når beslutsfattarna, ha många som engagerar sig, bra samarbeten, starka institutioner och ett bra ledarskap.  

Seminariet med Mats Engström går att se här: https://almedalsveckanplay.info/60872

Reporter: Emelie Lindgren