En man protesterar Kinas mot behandling av uighurerna. Bild: Kuzzat Altay

Efter avslöjanden om Kinas behandling av uigurfolket har svenska företags relation till landet hamnat under luppen. Med sitt seminarium Hur ska svenska företag bemöta MR-förbrytelser i Kina? vill Manyan Ng och Peter Ebertz uppmärksamma hur denna relation ser ut samt utstaka en möjlig väg framåt för både Sverige och den övriga fria världen i förhållandet till Kina.

När Manyan Ng, Kinakännare och styrelseledamot i International Society for Human Rights (ISHR), pratar om folkrepubliken Kina plockar han fram Mao Zedongs gamla metafor “pennan och geväret” för att sammanfatta landets politiska metodik både historiskt och i dag. Metaforen åsyftar att det krävs både propaganda och våld för att få igenom omfattande politisk reform. Ett sätt att kombinera dessa saker stavas arbetsläger och det är något som enligt Ng har varit ett stående inslag i kinesisk kultur och politik sedan landets grundande 1949.

På senare tid har dessa läger fått stor internationell uppmärksamhet genom den specifika användningen av dem mot uigurer, i vad flera internationella bedömare har kategoriserat som ett folkmord. Den mediala uppmärksamheten har i sin tur fått vissa företag, däribland några svenska, att förändra sina affärsmässiga förhållningssätt till Kina, till exempel genom att sluta köpa bomull från regionen i Kina där uigurlägrena ligger. 

I syfte att vidare uppmärksamma Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna och mer specifikt de svenska företagens relation med landet har Ng tillsammans med sin kollega Peter Ebertz på ISHR hållit i ett seminarium under Almedalsveckan. På seminariet och under en intervju efteråt diskuterar de bland annat vad som kännetecknar Kinas samhällsstruktur, hur globaliseringen har påverkat landets utrikespolitik samt vilka lösningar som finns att tillgå i Sverige för att sätta stopp för Kinas förbrytelser.

Manyan NG och Peter Ebertz. Bilder: Privat

– Kineserna, kommunisterna, det finns en sak de är bra på, det är strategi och taktik. Det är super, säger Ng gällande Kinas kommunistiska parti (KKP). Han är orolig över partiets agerande.

– De har som strategi att organisera hela landet som en stor armé. Kina är en stor armé. Det är partiet som är högkvarteret för armén och hela 1,4 miljarder kineser är bara soldater och generaler, fortsätter han. 

Han kallar också det kinesiska folket för KKP:s gisslan och förklarar att nationalistisk indoktrinering snarare än kommunistisk som tidigare i dag genomsyrar samhället på alla nivåer, till exempel via arbetsläger. Ng berättar att lägrena styrs efter slagorden “reformera genom arbete” och kallar denna devis för Kinas svar på Nazitysklands ökända “arbeit macht frei”, frasen som bland annat prydde Auschwitzs grindar och där fungerade som en sadistiskt ironisk uppmaning till fångarna i koncentrationslägret. 

Att de tycker att KKP enbart består av lögnare och lurendrejare hymlar varken Ng eller Ebertz med. De uppmärksammar särskilt att partiets lögner inte bara gäller löften om frihet till sin egen befolkning utan också präglar samarbetet med andra länder. 

– Jag tror att det är specifikt med Kina att man inte över huvud taget kan lita på Kinas kommunistiska parti även om de lämnar garantier och säger att de ska göra si och så. Under all den här tiden som jag har hållit på med det här har den svenska regeringen sagt att de har tyst diplomati och försöker få Kina att förändras. Men det blir bara värre. De sköter ju inte någonting av det de lovar, såsom jag ser det försöker de hela tiden lura oss. Det är det hemska, de säger en sak men gör en annan sak bakom ryggen på oss och det finns ingenting som är heligt, det finns ingenting som är etiskt, säger Ebertz.

Vad är det då som de menar att KKP försöker lura just Sverige på? Jo, Ng nämner tillgång till teknologi som den främsta anledningen till Kinas aktiva handelsrelation med Sverige, förutom de ekonomiska fördelarna av att sälja billiga produkter till den svenska marknaden.

– Jag jobbade på ABB förr i tiden, jag vet hur de försöker stjäla tekniken från oss, säger Ng och berättar om hur kinesiska företag använde sig av konkurrensen mellan teknikbolaget ABB och affärsrivalen Siemens för att komma åt svensk teknologi.

– De ljuger och säger “er konkurrent Siemens tänker gå med på att ge oss er teknik i technology transfer, om ni inte gör det kommer vi tyvärr gå till Siemens”. Jag vet att de säger samma sak till Siemens om ABB.

Ebertz fyller i: 

– De [Kina] vill åt vår teknologi, de vill kontrollera oss på alla sätt. Jag bor i Göteborg och här har vi en del kontakt med Kina och för mig förefaller det som att det alltid är pengar som byts, när kineserna ställer krav på var de ska ha sitt kontor eller vad de ska göra så är kommunen så snabb på att vara till lags, det känns nästan obehagligt. Folk har ju inte förstått riktigt vem de har att göra med och det är det vi måste få ut till alla, det här berör ju hela världen.

Det kan verka trivialt att uppmärksamma oärliga affärsmetoder i Sverige jämte slavarbete och folkmord på hemmaplan, men att Kinas småskaliga ekonomiska beteende faktiskt berör hela världen stödjer Ng med en utläggning om landets verkliga aspirationer. 

– Kina har en ambition att vara en världsmakt och det är inget fel. Genom historien har det alltid varit länder som har haft makt och utövat makt, men problemet är att det är en fruktansvärd regim, den kinesiska. De har en princip, som man säger i Sverige, att ändamålen helgar medlen, och deras ändamål är makt, makt, makt. Allt som är bra för att befästa deras makt, bevara deras makt, stärka deras makt, go for it. Det spelar ingen roll om de för det måste döda tusentals människor, då bara dödar de. Det är det som ligger bakom massakern i Tiananmen Square, för att de såg de här studenterna som står i vägen för dem att bli supermakt nummer ett 2049, säger han. 

Himmelska fridens torg. Bild: Nick Fewings

För det är nämligen inte bara mot Sverige som Kina, enligt Ng, använder sig av fula men lagliga knep för att skaffa sig ekonomisk makt. 

– Kina har inom en kort tid, 7-8 år, spridit sin kontroll, sitt inflytande, i många, många länder. […] Med många är de väldigt generösa med pengar, till exempel med Sri Lanka. Alla som förstår lite ekonomi visste att Sri Lanka aldrig skulle klara av att betala tillbaka. Men kineserna var så snälla och vänliga, sedan när Sri Lanka inte klarar att betala längre säger Kina “inga problem, vi har en lösning, de här pengarna har ni använt för att bygga en hamn, ni leasar den här hamnen till oss och i gengäld behöver ni inte betala tillbaka skulden.” Så var det även i det afrikanska landet Djibouti. Hamnen i Djibouti är i dag Kinas största marinbas utanför Kinas gränser. Och Sri Lanka blir nästa, det kommer tredje, det kommer fjärde, säger Ng.

Konsekvensen av svenska företags relation med Kina blir alltså både att de hjälper regimen begå förbrytelser mot mänskliga rättigheter och att de indirekt stöttar deras jakt efter ekonomiskt världsherravälde. Hur har det kunnat bli så? Det är här som globaliseringen kommer in i bilden som något av en biantagonist bredvid Kina, en avgörande förutsättning för deras växande makt. 

– Om det inte funnits en globalisering skulle det inte alls vara så lätt för en sådan diktatur att sprida sitt inflytande, sin kontroll, över hela världen. Därför att globalisering betyder inte bara att man står och handlar, det har man alltid gjort även utan globaliseringen. Globaliseringen betyder också att man bryter ner massa kontrollmekanismer, man bryter ner tull och så vidare och gör det fritt fram för alla. Men om man gör det fritt fram för alla, då är det också fritt fram för brottslingar, brottslingar mot de mänskliga rättigheterna som den kinesiska regeringen är, säger Ng. 

Han påpekar samtidigt att globaliseringen i sig inte är något dåligt, utan att det är när företag och regimer använder den för egen vinning utan hänsyn till etiska krav som den blir farlig. 

– Då betyder det att vi bara flyttar ut förbrytelserna ur vårt eget land.

I diskussionen om lösningar på de problem som har lyfts i seminariet och intervjun är både Ng och Ebertz mycket tydliga. Den fria världen måste sluta handla med Kina på deras villkor och i stället ställa verifierbara krav på att lagarna om de mänskliga rättigheterna följs i landet. Om det inte går att verifiera måste det ekonomiska samarbetet upphöra. 

– Man måste ha muskler mot kommunistpartiet. Man måste vara tuff, det är enda sättet. Jag kommer ihåg att [Mike] Pompeo sa en mycket bra sak, att när det gäller Kina så måste vi “mistrust and verify”. Alltså, vi får inte tro på vad de säger. Vi måste ha ett misstroende mot vad de säger, och verify, verifiera. Det är det det handlar om, att ha en bra Kinapolitik. Det har vi inte. Då kommer vi få betala höga räkningar, säger Ng. 

En naturlig följdfråga: Kan lilla Sverige verkligen sätta hårt mot hårt med den kinesiska staten? Det tror Ng: 

– Jag tror att till och med Sverige kan vara tuffare även om Sverige inte är så stort. Sverige är trots allt en del av EU, en del av den fria världen, och om Kina skulle våga på allvar angripa Sverige tror jag inte att de allierade länderna sitter bredvid och inte gör något. Den andra punkten som jag vill påminna alla svenska företag om: ni ska inte tro att det bara är vi i Sverige som är beroende av Kina. Kina är mycket beroende av oss också, fortfarande.

Ng och Ebertz budskap under seminariet och intervjun kan alltså enkelt sammanfattas som att vi måste stå på oss rent ekonomiskt och värna om de mänskliga rättigheterna överallt. För vad händer annars? Avslutningsvis målar Ng upp ett scenario

– Jag tycker att det är okej att fortsätta som vi har gjort om vi om tio år vill leva i ett kinesiskt härskande och i ett kinesiskt system. Det betyder att vi alla är övervakade ständigt, 24 timmar dygnet runt, och att vi måste vara i linje med partiet, annars har vi ett helvete. Om vi accepterar en sådan linje, då tycker jag det är okej att fortsätta på samma sätt. Om vi inte accepterar det, sluta med det så fort som möjligt.

Reporter: Jakob LIf