Pressetik

Här har vi listat de vanligaste frågorna vi får kring ämnet pressetik.
Klicka på frågan här i listan för att komma direkt till svaret. Du kan också scrolla nedåt själv.



Vad är pressetik?

De etiska reglerna för radio, tv och press (de pressetiska reglerna) är riktlinjer som utgör grunden för det svenska pressetiska systemet. Det är ett system som ett antal branschorganisationer och föreningar samt alla public service-kanaler bestämt sig för att följa. De pressetiska reglerna finns till för att journalister ska kunna avgöra vad som är okej att skriva och vad som är att gå över gränsen, särskilt när det gäller publiceringar som handlar om enskilda individer. Målet är att ingen ska behöva bli sårad eller utnyttjad av en publicering. Reglerna understryker också vikten av att sträva efter en korrekt och allsidig rapportering, för att läsarna ska kunna lita på det medierna skriver.

Pressetik gäller för alla som tar sitt skrivande seriöst och bryr sig om dem som intervjuas och nämns i texter. De pressetiska reglerna är däremot ett avtal organisationer, tidningar och journalister emellan. Det är ett självreglerande system och den som bryter mot det kan få smäll på fingrarna av branschens egna granskare som kallas PO och PON.

 

Vad är PO och PON?

PO är en förkortning för Allmänhetens Pressombudsmannen, det är den person som arbetar med att granska och se över pressens arbete. PO tar även hand om anmälningar som kommer in när personer känner att tidningar har skrivit om dem på ett orättvist eller kränkande sätt.

PON är en förkortning för Pressens Opinionsnämnd. De består av utvalda representanter (från de organisationer som en gång i tiden la grunden till det pressetiska systemet) och fungerar som ett stöd till PO. När PO exempelvis har gått igenom en anmälan som tycks vara till tidningens nackdel så tar PON över fallet för att se så att PO har varit opartisk och bedömt fallet korrekt. Det är PON som tar det slutgiltiga beslutet kring en anmälan mot en tidning.

 

Vilka är reglerna?

Reglerna är 17 stycken och dem hittar du i häftet ”Spelregler för press, radio och tv” som Pressens samarbetsnämnd gett ut. På Journalistförbundets hemsida finns de sammanfattade.

Gäller pressetik för radio och tv också?

Ja, men skulle det vara så att du känner dig orättvist behandlad av radio eller tv så är det inte till PO eller PON du vänder dig. Det är Granskningsnämnden för radio och tv som ser till att reglerna efterföljs i just dessa medier och tar även emot eventuella anmälningar.

 

Gäller reglerna för bilder också?

Några regler är speciellt skrivna för att se till att också bildjournalistiken blir så ärlig och korrekt som möjligt, men alla regler som går att tillämpa på bilder gäller också för bilder i så fall. Du ska alltid vara noga med att bilderna visar en korrekt verklighet eller se till att läsaren förstår att det är ett montage genom att skriva ut det.

 

Hur gör jag om jag blivit omtalad i pressen på ett oschysst sätt?

Om du känner dig orättvist behandlad efter att ha omnämnts i pressen kan du anmäla tidningen som skrivit om dig till Pressombudsmannen (PO). Hur du gör anmälan och vart du ska skicka den kan du läsa om här.

Känner du att du blivit orättvist behandlad i radio eller tv gör du en anmälan hos Granskningsnämnden för radio och tv och hur du ska gå till väga kan du läsa om här.

Har du blivit orättvist behandlad av skolmedia (skoltidning, skolradio etc.) så borde du först och främst kontakta redaktionen för att berätta hur du känner. Om du i lugn och ro kan förklara vad som kändes jobbigt med artikeln eller inslaget där du nämndes/var med kanske ni kan komma fram till en lösning som känns bra för båda parter. Känner du att du behöver stöd kan du kanske prata med en lärare som kan hjälpa dig att lösa situationen, men se till att redaktionen får veta att du blivit illa berörd och låt dem få en chans att hitta en lösning tillsammans med dig.

 

Vem kan anmäla?

Vem som helst kan anmäla, så länge den person som tänker anmäld själv har blivit utpekad i pressen på ett sätt som känns orättvist eller kränkande. Antingen genom att namn, bild eller andra uppgifter som gör att tidningens läsare kan identifiera personen det handlar om.

 

Hur kommer PO/PON fram till om en tidning har gjort fel eller inte?

När PO har tagit emot en anmälan så får tidningen som blivit anmäld utrymme att ge sin syn på saken. PO är noga med att låta alla berörda parter komma till tals flera gånger innan ett beslut tas om vem som har rätt eller fel. Efter att ha lyssnat på alla inblandade och även gått igenom all fakta tar PO ett beslut om huruvida tidningen har brutit mot “god publicistisk sed” som det kallas (alltså: om de har brutit mot någon pressetisk regel). Tycker PO att tidningen har gjort fel går ärendet vidare till PON som har det slutgiltiga ordet.

 

Vad händer om en tidning gjort fel?

Om en tidning fälls av PON, eller klandras som det också kallas, måste tidningen betala en straffavgift. Den avgiften går direkt till PO och PONs egna stiftelse, som delvis bekostar deras verksamhet. Hur stor avgiften är beror på hur stor upplaga som tidningen trycks i. Tidningen måste även publicera en ursäkt så snart som möjligt, alltså i nästa nummer eller på webben om de har en webbtidning. De kan välja mellan att publicera PONs fällande beslut eller en egen ursäkt som får läsarna att förstå vad de fällts för och varför.

 

Vilken regel är viktigast att tänka på när jag skriver?

Det finns kanske inte någon regel som är viktigare än någon annan, för alla är viktiga på olika sätt. Men en skoltidning som skriver om elever på skolan borde alltid försöka sätta sig in i hur det kan kännas för andra att på ett eller annat sätt bli omnämnda eller finnas med på bild i en tidning som alla på skolan läser. Det som känns okej för dig kanske inte känns okej för någon annan. Är du osäker på vad personen tycker om att bli omnämnd är det alltid bäst att fråga och kanske till och med låta personen läsa igenom texten/titta på bilden innan tidningen går till tryck.

 

Varför ska en skoltidning tänka pressetiskt?

Genom att följa de pressetiska reglerna visar redaktionen att de tar journalistiken och tidningen på fullt allvar. Precis som för de etablerade medierna är en pressetisk medvetenhet ett sätt att skapa och vårda förtroendet mellan läsarna och tidningen. Det tjänar alla tidningar på, oavsett om det är en skoltidning eller en stor dagstidning.

 

Måste en skoltidning följa de pressetiska reglerna?

Nej, en skoltidning måste inte göra det och kan inte bli anmälda till PO eller PON. Men bryter du mot någon pressetisk regel och därmed mot ”god publicistisk sed” så kan du nästan utgå ifrån att någon kan komma att känna sig orättvist behandlad eller ledsen över det som stått i tidningen.

Vad är de yrkesetiska reglerna?

De yrkesetiska reglerna är lite annorlunda än de pressetiska. Du kan säga att de pressetiska reglerna handlar om vad du som journalist ska tänka på när du skriver och publicerar medan de yrkesetiska reglerna snarare handlar om hur du ska tänka och agera när du arbetar som journalist.

 

Vilka är reglerna?

Reglerna är 12 stycken och dem hittar du här, vilket är ett utdrag av häftet Spelregler för press, radio och tv som Pressens samarbetsnämnd gett ut.