Bild: Sydney Sims

Samarbete mellan aktörer, större budget och mer kunskap är några av förslagen som tas upp under debatten om hur psykisk ohälsa bland unga kan förbättras. Efter debatten pratade Ung Media om psykisk ohälsa med Anders Olin som är enhetschef för tre ungdomsmottagningar.

I debatten Så rustar vi samhället för att möta barn och ungas psykiska ohälsa diskuteras hur samhället kan förändras för att bättre kunna hjälpa unga med en psykisk ohälsa samt hur det förhindras. 

Ing-Marie Wieselgren, projektchef för Uppdrag psykisk hälsa, visar hur psykiska besvär såväl som psykiatriska tillstånd ökar bland unga i åldrarna 10 till 24 år och menar att det finns flera faktorer bakom de stigande siffrorna. Psykisk ohälsa uppmärksammas mer än tidigare vilket har lett till en ökad medvetenhet och gjort det mindre tabubelagt. Detta menar Wieselgren bidrar till att fler känner efter och vågar söka hjälp. 

– Vi har minskat fördomarna och det är något som är bra, säger Wieselgren. 

Samtidigt är Wieselgren tydlig med att vi inte bör göra psykiatri av våra mänskliga problem. Alla kan känna sig nere och känna att allt är hopplöst, det är helt normalt. Hon är noggrann med att påpeka att det inte är en sjukdom men man kan ändå behöva hjälp och stöd.

Wieselgren nämner även en trappa för psykisk ohälsa som man kan utgå från för att veta på vilken nivå ens mående ligger på. Första steget är att prata med en vuxen eller kompis samt att få råd och stöd för problem många jämnåriga kan känna igen sig i. Nästa steg bygger på att få professionell hjälp för att lära sig att hjälpa sig själv, få in rätt metoder och bryta vanor. Trappans tredje steg är specialiserad vård genom BUP eller habilitering. Dit menar hon att det måste vara enkelt att komma för de som behöver det. Hon anser att kommuner och regioner, de som ansvarar för dessa mottagningar, måste vara tydligare var unga hittar rätt hjälp.  

En sak som lyfts av Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero, är att många unga tvingas vänta på stöd och behandling  i långa kösystem, även när det gäller självmordstankar, något han anser är helt oacceptabelt. 

Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande för riksdagens socialutskott, förklarar att även om det krävs större satsningar på prevention och organisationer som hjälper personer med psykisk ohälsa så räcker budgeten idag inte till. Detta då mottagningar och liknande går under samma kategori som exempelvis sjukvården, vilket resulterar i ett val mellan sjukvård och prevention mot psykisk ohälsa, där det första alternativet inte går att begränsa. Därav menar Ankarberg Johansson det behövs andra vägar att få in pengar på. 

Alla deltagare var överens om att frågan rör alla samhällets delar och samhället måste samarbeta över gränserna. Patienter som söker hjälp ska slippa bollas mellan vårdanstalter, alla måste ta sitt ansvar. 

– Man bidrar med det man kan, vare sig man är en myndighet, kommun, region, verksamhet eller om det handlar om frivilligorganisationer, civilsamhället eller enskilda eldsjälar. Om vi allihop gör den lilla bit som vi kan, lägger pusslet tillsammans, då är det klart att vi kan fixa det här, säger Wieselgren. 

Anders Olin, enhetschef för ungdomsmottagningarna i Trelleborg, Ystad och Vellinge ställde upp på en intervju med Ung Media där han besvarade frågor kring psykisk ohälsa och gav tips och råd till de som lever med eller känner någon som är drabbad av psykiska besvär. Så här svarade Anders Olin:

Vilka är ni?

Ungdomsmottagningen i region Skåne.

 

Inom vilket åldersspann kan man söka sig till er?

Vi tar emot unga mellan 12 till 23 år.

 

Vad är psykisk ohälsa?

Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

 

Är det lätt för de unga som söker sig till er för att öppna upp sig kring sitt mående?

Det är olika för varje individ, men möjligheten finns och många gör det efter att man har en etablerad kontakt.

 

Hur länge brukar en person behöva gå hos er?

Det är väldigt individuellt, det görs en individuell plan för varje patient.

 

Är det vanligt att unga öppnar upp om ytterligare problem än de som de sökte hjälp för från början?

Det händer, därför behöver behandlare vara lyhörda och ställa frågor.

 

Kan ni diagnostisera personer som söker hjälp hos er?

Diagnoser sätts av medicinsk personal, inte av kuratorer vid psykosocialt arbete. Här beskrivs i stället vilket bekymmer man söker för.

 

Finns det någon ni samarbetar med?

Sjukvården, somatik, psykiatri, socialtjänst och skolhälsovård.

 

Hur vet man om någon lider av psykisk ohälsa?

Om någon uppger att hen känner sig ensam eller ledsen under en längre period alternativt har sömnsvårigheter kan man misstänka psykisk ohälsa. Tidigare anamnes (sjukdomshistoria) kan ha betydelse i vissa fall.

 

Vad är det första ni gör om någon lider av psykisk ohälsa?

En bedömning av allvarlighetsnivå och erbjuda vård på rätt nivå.

 

Vad är det första man bör göra på egen hand göra ifall man misstänker eller vet att man lider av psykisk ohälsa?

Kontakta vården för bedömning.

 

Vad är de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa?

Genetiskt arv och händelser längs vägen.

 

Vad kan en psykisk ohälsa utveckla sig till ifall man inte får hjälp i tid?

Att det utvecklas till psykisk sjukdom.

 

Hur vanligt är det att det går så pass långt att det blir en fara för sig själv?

Det är ovanligt att inte någon i omgivningen uppfattar signaler och kan så larm.

 

Finns det något som elever med psykisk ohälsa brukar nämna som är jobbig med skolan?

Att komma till skolan över huvud taget och medverka på lektionerna.

 

Finns det några symtom från psykisk ohälsa som påverkar de unga i deras vardag?

Exempelvis isolering och undvikanden.

 

Finns det något ni tror skolan kan göra för att minska psykisk ohälsa bland unga?

Tidigt uppmärksamma beteendeförändringar hos elever.

 

Vilket stöd kan man få av skolan om man lider av psykisk ohälsa?

Skolhälsovården som första kontakt och berätta om sina problem.

En av de saker Anders gillar mest med sitt yrke är att se hur unga personer använder de verktyg de får för att bryta sina problem, exempelvis behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för att prova alternativa beteenden vid invanda mönster som gett bekymmer eller beteendeaktivering vilket är en inlärningsteoretisk behandlingsform som aktiverar positiva saker/minnen hos patienten vid nedstämdhet.

Han berättar att ungdomsmottagningarna i region Skåne bland annat erbjuder Ångesthjälpen UNG via digital kontakt som han menar ger effektiv hjälp. Han beskriver det som kognitiv beteendeterapi som bygger på vetenskap, digitalt när det passar den sökande. Ångesthjälpen finns även i andra landskap.

Lider du eller någon i din omgivning av psykisk ohälsa? På 1177 hittar du en lista över sidor du kan vända dig till för stöd och råd.

https://www.1177.se/liv–halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/rad-och-stod-pa-chatt-och-telefon-vid-psykisk-ohalsa-och-beroende/ 

Reporter: Saga Sjöö