Under tisdagen släppte Internetstiftelsen sin årliga rapport Svenskarna och Internet. Ung Media Sverige följde live-presentationen och har tagit del av rapporten. Längre ned finner du en förenklad sammanfattning av delar av rapporten (det som enligt vår bedömning är relevant för vår målgrupp) Svenskarna och Internet 2020.
I vanliga fall följer Internetstiftelsen svenskarnas internetanvändande och samhällets digitalisering över ett år, där intervjuer utförs i årets första kvartal. I år har man för första gången någonsin kompletterat undersökningen med ännu en datainsamling, i årets tredje kvartal. Det innebär att vi ges möjlighet att jämföra hur situationen såg ut precis före och i början av coronapandemin med läget efter sommaren. I överlag kan vi konstatera att Internet och digitala tjänster har underlättat för oss under pandemin.
Många av frågorna i undersökningen har besvarats vid tre mätpunkter, det vill säga 2019 som jämförs med 2020 Q1 (kvartal 1) och 2020 Q3 (kvartal 3).
Låt oss dyka in i en hel del spännande data!
Bild: Skärmdump YouTube
Under det första kvartalet var det 95 procent av dagens internetanvändare som använde internet före coronapandemin. Men i årets tredje kvartal (Q3) kunde man se en ökning på 1 procent.
Bild: Skärmdump YouTube
Endast 2 procent av de tillfrågade uppger att de börjat använda internet i lägre utsträckning under pandemin än innan. Skälen de anger för detta varierar, men flera personer svarar att de gjort ett medvetet val att dra ned på sociala medier för att ”försöka leva i den riktiga världen”. Men några anger också depression, att de varit ute i naturen mer, att de blivit arbetslösa eller permitterade. Vissa, främst inom vården, svarar att de inte haft tid att surfa.
Bild: Skärmdump YouTube
Missnöjet med den egna skärmtiden är större än missnöjet med andras, både totalt sett och fördelat på sysselsättning. Mest missnöjda är de studerande (93%) och arbetande (90%), där alltså 9 av 10 är missnöjda med hur mycket tid de tillbringar framför en digital skärm på sin fritid.
Bild: Skärmdump YouTube
Att titta på sin mobiltelefon om natten har ökat brett demografiskt och socioekonomiskt, men två grupper sticker ut, nämligen studerande och personer födda utanför Norden. Den sistnämnda gruppen kanske har en förklaring i att personer som är födda utanför Norden har släktingar i länder med andra tidszoner. Därför kanske är de också vakna under nattetid för att följa nyhetsutvecklingen kring corona i dessa andra länder.
Bild: Skärmdump YouTube
Det största tappet har skett hos studenterna, som i Q1 var den grupp fördelat på sysselsättning som kände sig mest sociala (40%) av skärmtid. I Q3 har den siffran gått ned med hela 12 procentenheter till 28 procent. Pensionärerna är den grupp som i lägst utsträckning svarar att de känner sig mer utanför av digital skärmtid. Kanske har de äldsta mer än andra haft nytta av de sociala möjligheter internet har att erbjuda, då de under pandemin räknats som en riskgrupp och i många fall varit fysiskt isolerade.
Bild: Skärmdump YouTube
Totalt sett är det bara 2 procent av de arbetande som svarar att de arbetade hemifrån på heltid eller majoriteten av sin tid innan pandemin. Under pandemin har den andelen ökat till hela 23 procent, alltså mer än en tiofaldig ökning.
Bild: Skärmdump YouTube
I några grupper har mer än hälften arbetat hemifrån under pandemin, nämligen tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll, de som är högskoleutbildade, de som bor i en storstad och de som har hemmaboende barn. Storstadsfenomenet kan förklaras av att det finns fler tjänstemannayrken i storstäder än på landsbygden.
Bild: Skärmdump YouTube
De internetanvändare som arbetat hemifrån under pandemin tycker överlag att det har fungerat bra. Men två grupper kan identifieras som tenderar att tycka att arbete hemma fungerar mindre bra, nämligen de som har uppgett yrkesrollen arbetare och unga 16–25 år. Troligtvis hänger detta ihop med att det är svårare för de med arbetaryrken att utföra sitt jobb hemifrån – de har ju också i lägre utsträckning än andra jobbat hemma innan pandemin. Unga är en annan grupp som i många fall inte har tidigare erfarenhet av hemarbete.
Bild: Skärmdump YouTube
De allra flesta som haft digitala videokonferensmöten under pandemin anser att de har fungerat bra. När det gäller videomöten är de som inte tidigare arbetat hemifrån praktiskt taget lika nöjda som de som har tidigare erfarenhet. Några av de som tenderar att vara mindre nöjda är däremot personer boende på landsbygden, arbetare och personer som arbetar deltid.
Bild: Skärmdump YouTube
Att en majoritet är nöjda med att arbeta hemifrån visas också genom att 9 av 10 (89%) av de som gjort det under pandemin vill fortsätta med hemarbete efter pandemin, åtminstone någon gång då och då.
Bild: Skärmdump YouTube
Nära 9 av 10 (87%) internetanvändare uppger att de har e-handlat, det vill säga köpt något på nätet, under pandemin. Vad gäller livsmedel svarar en tredjedel (34%) av internetanvändarna att de har e-handlat detta sedan pandemin bröt ut, varav 8 procent i högre utsträckning än tidigare och 6 procent för första gången. Ännu fler har under pandemin e-handlat läkemedel och andra apoteksvaror, hela 50 procent.
Bild: Skärmdump YouTube
I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin och med sex procentenheter sedan 2019. Under 2019 och 2020 års första kvartal använde stadsborna både mobilt bank-id och Swish i något högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Under pandemin har emellertid landsbygdsborna hunnit ikapp stadsborna vad gäller mobilt bank-id och till och med gått om dem, om än med knapp marginal, vad gäller Swish. Landsbygdsborna ligger nu på 96 procent för mobilt bank-id och 93 procent för Swish, jämfört med stadsborna som ligger på 96 procent för mobilt bank-id och 92 procent för Swish.
Bild: Skärmdump YouTube
Det framgår att vi har börjat känna oss mer övervakade på nätet under pandemin, vilket nästan hälften av internetanvändarna gör i Q3. Över hälften är också oroade över storföretagens inkräktande på den personliga integriteten. Myndigheters inkräktande på ens personliga integritet är det däremot endast 18 procent som oroar sig över, och 51 procent som inte oroar sig. Den oron har dock också ökat något under pandemin.
Bild: Skärmdump YouTube
I 2020 Q3 frågade man internetanvändarna om vilken deras huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset var, och max två svar var tillåtna. Det står klart att de allra flesta tittar på tv för att inhämta nyheter om coronaviruset, nämligen 61 procent. Därefter följer digitala tidningar/nyhetssajter som nära hälften utnyttjar. På tredje plats hamnar myndigheters webbplatser, som 23 procent – nära en fjärdedel – använder som huvudsaklig källa.
Bild: Skärmdump YouTube
Sedan 2019 har tv-kanalernas olika playtjänster (exempelvis SVT Play och TV4 Play) gått om det traditionella tv-tittandet bland internetanvändarna 16+ år. Playtjänsterna har ökat med 8 procentenheter från 2019 och användningen ligger på 89 procent i 2020 års tredje kvartal (Q3). Skillnaden i användning mellan traditionell tv och playtjänster är dock fortfarande liten, då det i Q3 endast skiljer tre procentenheter.
Bild: Skärmdump YouTube
Youtube har ökat sedan 2019 – från 86 procent till 91 procent i 2020 Q3. Drygt 9 av 10 internetanvändare 16+ år tittar alltså på Youtube. Det är dock bara 31 procent som tittar på Youtube dagligen, vilket är lägre än både strömmande videotjänster (36%) och traditionell tv (52%).
Bild: Skärmdump YouTube
Under pandemin har strömmande musiktjänster ökat lite såväl totalt som för dagligt lyssnande. Strömmande musiktjänster har alltså fler lyssnare både totalt sett och på daglig basis än den traditionella radion. Poddar lyssnar 68 procent på i 2020 Q3, och sedan 2019 har poddar ökat mest i jämförelse med hela 13 procentenheter.
Bild: Skärmdump YouTube
Skillnaderna är stora utifrån internetanvändarnas sysselsättning. Exempelvis betalar 3 av 4 arbetande för strömmande tjänster, och färre än 4 av 10 för en dagstidningsprenumeration. Bland pensionärerna är det istället 3 av 4 som prenumererar på en dagstidning, men färre än 3 av 10 som betalar för en strömmande tjänst.
Bild: Skärmdump YouTube
Att köpa en vara som en känd influencer rekommenderat har 18 procent av internetanvändarna gjort. Det är i synnerhet något som de studerande – till stor del de yngre – ägnar sig åt. Där är siffran 35 procent jämfört med de arbetande (18%) och pensionärer (3%). Det är också mer än dubbelt så många kvinnor som handlar på rekommendation av influencer, nämligen 24 procent jämfört med 11 procent för män. I synnerhet är det unga kvinnor som gör det – exempelvis åldern 16–25 år där siffran är hela 55 procent.
Bild: Skärmdump YouTube
Under pandemin har internetanvändarnas användning av sociala medier sammantaget ökat med 2 procentenheter, från 87 procent i första kvartalet 2020 (Q1) till 89 procent i tredje kvartalet (Q3). Jämfört med 2019 (82%) är det en ökning med hela 7 procentenheter.
Bild: Skärmdump YouTube
Det största sociala nätverket i jämförelsen är Facebook, som 8 av 10 använder i Q3. Det innebär att Facebook har ökat bland internetanvändare som är 16 år eller äldre med 2 procentenheter under pandemin, och med 5 procentenheter sedan 2019. Också det dagliga användandet av Facebook har ökat med 4 procentenheter under pandemin, från 54 procent till 58 procent.
Bild: Skärmdump YouTube
Om man ser till det dagliga användandet är det Instagram som ökat mest i jämförelse med rapporten från 2019. I Q3 besökte hälften av internetanvändarna Instagram varje dag, vilket är en ökning med 4 procentenheter under pandemin och hela 11 procentenheter sedan 2019. Användningen av Instagram totalt sett har ökat med 12 procentenheter sedan 2019.
Bild: Skärmdump YouTube
Den mest populära aktiviteten på Facebook av de som jämförts är chattklienten Messenger. Utöver Messenger använder de yngsta internetanvändarna främst Facebook genom att delta i grupper, evenemang och köpa eller sälja något på handelsplatsen Marketplace. De äldsta internetanvändarna deltar främst i grupper, delar andras inlägg och lägger ut foton och videor.
Bild: Skärmdump YouTube
Nära hälften av de arbetande internetanvändarna i Q3 använder Linkedin, vilket innebär en ökning med 4 procentenheter under pandemin. De arbetssökande utgörs av en liten bas med högre felmarginal men de tenderar ha minskat sin närvaro på Linkedin under pandemin.
Bild: Skärmdump YouTube
Hela 9 av 10 12-15-åringar använder sociala medier i 2020 Q1, och 3 av 4 gör det dagligen. Bland 12–15-åringar är Snapchat det sociala media som används mest, 86 procent. Därefter följer Instagram (75%) och Tiktok (71%).
Bild: Skärmdump YouTube
Twitch har också ökat under pandemin, främst i åldersgruppen 16–25 år där användningen gått upp med 6 procentenheter till 37 procent i Q3. Mellan 26–35 år använder 24 procent Twitch i Q3, vilket alltså är fler än som använder Tiktok (15%). Bland internetanvändare äldre än 36 år är det bara 7 procent eller färre som använder Twitch.
Bild: Skärmdump YouTube
Microsoft Teams, Zoom och Google Meet har blivit mer aktuella under pandemin, medan Slack knappt har påverkats.
Bild: Skärmdump YouTube
Av de samtals- och kommunikationstjänster som undersökts är Facebook Messenger den mest populära – 8 av 10 svarar att de använder den i Q3. Användningen har ökat med 3 procentenheter under pandemin, från 77 procent i Q1 till 80 procent i Q3.
Bild: Skärmdump YouTube
Instagram är i första hand en tjänst för att dela bilder, men har också en chattfunktion som används av 33 procent i Q3. Instagram för chatt har ökat med 8 procentenheter under pandemin, och därmed går den med minimal marginal om Whatsapp som används av 32 procent efter en ökning med 4 procentenheter under pandemin.
Bild: Skärmdump YouTube
En fjärdedel (24%) uppger i årets tredje kvartal (Q3) att de under coronapandemin har deltagit i undervisning på distans som egentligen var avsedd att ske i ett fysiskt klassrum eller motsvarande.
Bild: Skärmdump YouTube
Gymnasieeleverna är i jämförelse med högskoleeleverna överlag något mer missnöjda med undervisningen på distans. Något färre gymnasieelever, drygt 8 av 10, instämmer i att de har tillgång till den digitala utrustning som krävs för distansundervisning, och likaså att deras skola har teknik för detta.
Bild: Skärmdump YouTube
Med restriktioner och uppmaningar till social distansering har vi i många fall behövt hitta nya sätt att umgås på. Det märks tydligt då närmare 4 av 10 svarar att de haft en digital videoträff med familj och släktingar, varav nära 1 av 10 för första gången någonsin.
Bild: Skärmdump YouTube
Som vi ser är de som har ägnat sig åt en aktivitet under pandemin också mer positiva till att fortsätt göra det. Ett exempel är de hemarbetande, där drygt 7 av 10 av de som arbetat hemifrån under pandemin inte bara vill fortsätta att göra det efter, utan även göra det i högre utsträckning.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet och här kan du se presentationen.
