Text

Nyhetstext

En kort och koncis text som ofta besvarar frågorna vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vem var gjorde vad och varför? Här är det viktigt för den som skriver att inte lägga in några egna värderingar eller att anta saker.
 

Fråga svar-text

En enkel form av intervju där intervjupersonen är i fokus. Svar och frågor skrivs ut rakt upp och ner. Detta fungerar när personen har intressanta saker att säga och de kan stå för sig självt.
 

Reportage

En längre och berättande text. Behöver inte handla om någonting aktuellt utan kan beskriva något som har hänt, en särskild situation eller en person. Här är miljöbeskrivningar viktiga för att sätta in läsaren i sammanhanget. Om du skriver om en person kanske du följer denna under en längre tid, i olika miljöer.
 

Grävande reportage

Här får du ta på dig detektivhatten och rota fram förstoringsglaset. Grävande journalistik handlar om att avslöja maktmissbruk. Till exempel att kommunpolitikerna lägger massor av skattebetalarnas pengar på lyxresor. Att gräva efter denna typ av storys kan vara svårt eftersom de såklart vill fortsätta hålla det hemligt. Enklaste sättet att hitta någonting att gräva om är om du får tips från någon. Kanske är det en hemlig källa “på insidan” som förser dig med information. Någonting som är viktigt i ett grävande reportage är att vara källkritisk och samla på sig mycket information från flera olika källor innan du publicerar något.
 

Debattartikel

En åsiktstext. Här handlar det om att vässa dina argument och lägga fram dem på ett snyggt och övertygande sätt.
 

Krönika

En åsiktstext. Skillnaden mellan en debattartikel och en krönika är att krönikan är mer fri och behöver inte “komma fram” till något på samma sätt. En krönika är ofta mer personlig och rolig. I en krönika kan du ta upp dina tankar och funderingar kring något aktuellt eller berätta om en händelse du har varit med om.
 

Recension

En åsiktstext. Beskrivning och bedömning av till exempel en ny bok eller en konsert. Här får du tycka till och berätta för läsaren vad du tycker, men ta gärna upp andra aspekter. Ett tips är att koppla boken eller konserten till något aktuellt i samhället. Ställ dig också frågan om en viss stil eller uttryck används i musiken/konsten/texten? Går den att jämföra med något som gjorts tidigare i samma eller någon annan genre?
 

Insändare

En åsiktstext. Skickas in av läsare. Ofta korta texter om en viss händelse som rör upp känslor. Kan fungera som ett bra inslag som bryter av från de andra texterna. Att uppmuntra läsarna att skicka in egna texter är ett bra sätt att få in innehåll att fylla tidningen med!
 

Rubrik

Kort och intresseväckande. Här är det en konst att sammanfatta det viktigaste i texten utan att berätta allt för mycket. Rubriken är också en plats att leka med ord och synonymer.
 

Ingress

De första 2-3 meningarna i texten. Ingressen är som en fortsättning på rubriken och används för att fånga in läsaren och få hen att fortsätta läsa brödtexten. Det kan till exempel vara att sätta in läsaren i miljön reportaget utspelar sig i eller hinta om en oväntad händelse som kommer längre fram i texten. Ett misstag många gör är att formulera ingressen när texten är klar, som en sammanfattning. Börja istället med den! Då sätter du tonen för resten av texten och kommer ha enklare att komma igång med att skriva.
 

Brödtext med underrubriker

Låt sedan tecknen flöda! Här berättar du hela historien. Om du har gjort en intervju varvar du berättande text med citat från intervjupersonen.
 

Rubrik

Börja med en mening som väcker intresse och sammanfattar vad din ståndpunkt är.
 

Argument

Följ sedan upp med ett av dina argument. Om du har totalt tre argument du vill använda ska du börja med det näst bästa, följt av ditt sämsta och avsluta med ditt bästa. På så sätt kommer de jämna ut sig i läsarens ögon och alla argument kommer verka lika bra.
 

Känslor och fakta

Använd dig gärna av både känsloargument och faktaargument. Då har du enklare att övertyga läsaren om att du har rätt om du både får den att känna för ämnet och kan backa upp med till exempel statistik.
 

Avslut

Avsluta med ditt bästa argument. Om du kan väva in ett motargument som du bemöter och slår hål på är det en extra bonus. Avsluta på ett snyggt sätt, upprepa gärna din ståndpunkt igen.
 

3 tips från

Agnes Hansius, krönikör Piteå-Tidningen
 

1. Skriv om något som känns!

Det är svårt att skriva om något du inte känner för. Oavsett om det är en argumenterande text eller mer skönlitterär sådan, skriv om något som väcker en gnista inom dig.

2. Sov på texten

Ibland går det fort att skriva, men inte alltid. När jag känner att jag kört fast, inte kommer någon vart eller tappat känslan att skriva brukar jag antingen kopiera delar jag är nöjd med och klistra in i ett nytt dokument, eller gå och lägga mig. Det är bra att distansera sig och titta på texten med nyvakna ögon!

3. Läs andras texter

Oavsett om det är krönikor, böcker eller låttexter. Läs! Genom att hitta vad du gillar att läsa och vad som känns för dig, kan du kanske hitta din egen stil. Jag inspireras ständigt av författare och låtskrivare, det har hjälpt mig att hitta en väg i mitt skrivande.
 

Klargör syftet

Varför vill ni göra en tidning? Vad är syftet? Vilka vill ni nå?
 

Bestäm namn

När ni bestämt syftet med tidningen så är det dags att bestämma namn och gärna ta fram en logga.
 

Roller

Tillsätt roller i er redaktion. Bestäm vem som gör vad för att sedan enklare kunna arbetsfördela mellan er. I en mindre redaktion kan en person ha flera roller och rollerna kan gå in i varandra.
 

Bestäm innehåll

När ni bestämmer vad som ska vara med i tidningen – utgå från syftet. Vad kan ni skriva om för att nå ut med ert budskap?
 

Bestäm tidningens layout

Hur vill redaktionen att tidningen ska se ut?
 

Diskutera finansiering

Finns det projektpengar att söka för att kunna trycka er tidning? Ska ni ha annonser? Vill ni ta in vilka annonser som helst? Ett sätt att få pengar är att bli medlem i Ung Media Sverige och ta del av medlemsstödet.
 

Håll deadlines

Var noga med att bestämma när saker ska vara gjorda och följ upp detta på era redaktionsmöten.
 

Sprid och marknadsför

Ni kan till exempel lägga upp en digital version av tidningen på Issuu och sprida på Facebook, Instagram och Twitter. Och såklart i skolans korridorer och intranät!
 

Utvärdera produktionen

När ni har en färdigtryckt tidning är det viktigt att utvärdera vad som fungerade bra och vad som fungerade mindre bra. Då vet ni vad ni ska tänka på när ni planerar nästa tidningsnummer.
 

3 tips från

Lydia Dahl, chefredaktör Latin Lover
 

1. Lyssna på redaktionen

Börja redaktionsarbetet med att prata om allas idéer och förväntningar. Kom tillsammans fram till en plan kring vad ni vill åstadkomma med er tidning, på så sätt känner sig alla hörda och ni får möjlighet att ta tillvara på hela gruppens kreativitet.

2. Gör en tydlig planering

Se till att alla är medvetna om deras ansvar i redaktionen. På så sätt minskar risken för missförstånd och onödig stress.

3. Släpp rädslan

När det gäller själva skrivandet skulle jag säga att det viktigaste är att försöka släppa rädslan för att det är dåligt. Övning ger som välbekant färdighet och desto mer du vågar skriva och publicera desto bättre blir du!

Parlamentet

Kolla in tidskriften Parlamentet och andra texter på Ung Press.