Unga Journalistpriset

Om Unga Journalistpriset

Unga Journalistpriset är tävlingen för alla från 12 till 19 år som vill producera som en journalist – enskilt eller tillsammans. Genom att skapa en journalistisk text, en podd eller en video med lokal koppling har du chans att få produktionen publicerad och dessutom vinna prispengar till din förening eller klasskassa. Kanske blir det ett första steg till en karriär som journalist! Tävlingen är ett samarbete mellan Ung Media, Mobile Stories och Mediekompass.

Nedan kan du läsa om tävlingsregler, få tips och lektionsförslag inför din produktionen och läsa om tävlingens kopplingar till läroplanen.

Hur skickar man in sitt bidrag?

Du kan skicka in ditt bidrag på tre sätt:

1. Ung Media: Deltar du via en förening? Då kan du använda Ung Medias formulär: 

Skicka in bidrag via Ung Media

2. Mediekompass: Skicka in bidraget i formuläret hos Mediekompass:

Skicka in bidrag via Mediekompass

3. Mobile Stories: Använder din skola Mobile Stories Newsroom? Då kan du skicka in ditt bidrag genom att publicera på Mobilestories.com och välja sidan Unga Journalistpriset som “publiceringssida”.

Använd Mobile Stories Newsroom

Genom att delta godkänner ni att ert bidrag kan publiceras i Mobile Stories, Mediekompass, Ung Medias och i andras mediekanaler – men ni behåller självklart upphovsrätten till ert material.

Deadline för tävlingen är 1 december 2026

Tävlingsregler

Så förbereder du dina elever inför tävlingen

Här är några förslag på övningar som kan hjälpa dina elever att förbereda sig inför att skriva journalistiska texter, eller använd vår skrivarskola Publicistguiden för en grundlig genomgång från förarbetet till publicerad text. Få tips från Aftonbladets journalister.

Hos Mobile Stories finns fler undervisningsexempel för dig som vill förbereda dina elever inför tävlingen.

Bekanta er med nyheter

Välj en aktuell nyhet och be eleverna att analysera den. De ska identifiera de viktigaste punkterna i nyheten och vilka källor som används. Vad har den för vinkel? Eleverna kan också reflektera över vilka frågor de skulle ha ställt om de var journalist och vilka ytterligare källor de skulle ha sökt för att få en mer komplett bild. Här hittar du fler lektionsförslag med utgångspunkt i aktuella nyheter.

Sätt rubriker

Ge eleverna ett antal nyhetsartiklar utan rubriker och be dem att skapa passande rubriker för varje artikel. Påpeka vikten av att rubrikerna ska vara lockande och ska ha bäring i artikeln som helhet. Diskutera olika strategier för att fånga läsarens intresse. Fler lektionsförslag om rubriker och genus.

Intervjuteknik

Dela in eleverna i par och be dem att intervjua varandra om ett ämne. Låt dem förbereda frågor i förväg och ge dem tips om hur man ställer öppna och utforskande frågor. Efter intervjun kan eleverna dela med sig av sina erfarenheter och reflektera över vilka frågor som gav mest intressanta svar och varför. Mer om intervjuteknik i Publicistguiden.

Granska källor

Visa eleverna olika typer av källor, inklusive nyhetsartiklar och sociala medieinlägg. Be dem att bedöma källornas trovärdighet och pålitlighet. Diskutera varför det är viktigt att vara källkritisk och hur man kan kontrollera informationens giltighet genom att hitta flera oberoende källor. Här finns ett längre lektionstips med förslag på faktagranskningsmetoder att använda.

Öva med notiser

Be eleverna att välja ett aktuellt ämne som de är intresserade av att skriva en nyhetsnotis om. Fokusera på att inkludera de viktigaste detaljerna av artikeln och att svara på de grundläggande frågorna ”vem, vad, var, när, varför och hur”. Här finns fler förslag på hur man kan arbeta med notiser i undervisningen.

Analysera bilder

Eleverna väljer aktuella nyhetsbilder och analyserar dem genom att reflektera över bildkomposition, budskap och tonalitet, representation, samt hur nyheten framställs i bild. Efter analysen delar eleverna sina observationer och tolkningar i en gemensam diskussion. Mer om bildanalys.

Kopplingar till kurs- och ämnesplaner

Årskurs 7–9
Bild, centralt innehåll
Bildframställning
– Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.
– Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder.
– Presentationer av eget bildskapande från idé och process till slutgiltigt resultat.
Bildanalys
– Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt
granskas.
– Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa bilder gestaltas och konstrueras.
– Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.

Svenska, centralt innehåll
Läsa och skriva
– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Sammanfattning av texter.
– Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
Tala, lyssna och samtala
– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare[…].
Texter
– Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
– Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud.
– Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk
– Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
– Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande.
– Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik
– Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
– Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet
med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, centralt innehåll
Information och kommunikation
– Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
– Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor
– Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
– Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Gymnasiet, gymnasiegemensamma ämnen
Svenska 1, centralt innehåll
– Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
– Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
– Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
– Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll
– Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
– Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
– Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Samhällskunskap 1a2, centralt innehåll
– Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
– Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
– Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från […].
Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Gymnasiet, övriga kursplaner
Mediekommunikation, centralt innehåll
– Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.
– Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv.
I- nformationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
– Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.

Skrivande, centralt innehåll
Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter […].
Den retoriska arbetsprocessen […].
– Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla.
– Utformning av texter för olika syften och i olika medier […].

Visuell kommunikation, centralt innehåll
– Visuell kommunikation som bärare av budskap.
– Bildteoretiska modeller och teorier.
– Fotografiska och rörliga bilder och deras samspel med andra uttrycksformer, till exempel text och ljud.