Krönikor, reportage eller debattartikel?

Krönikor, reportage eller debattartikel? Här har vi samlat tips och information om olika typer av text, olika delar av en text samt tips för dig som vill skriva en debattartikel eller skapa en skoltidning.

Text innehåll:

Typer av text

  • Nyhetstext
  • Fråga svar-text
  • Reportage
  • Grävande reportage
  • Debattartikel
  • Krönika
  • Recension
  • Insändare

Nyhetstext
En kort och koncis text som ofta besvarar frågorna: Vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vem gjorde vad, och varför? Här är det viktigt för den som skriver att inte lägga in några egna värderingar eller att anta saker. Se gärna Mediekompass förslag på uppbyggnad för en Nyhetsartikel.

Fråga svar-text
En enkel form av intervju där intervjupersonen är i fokus. Svar och frågor skrivs ut rakt upp och ner. Detta fungerar när personen har intressanta saker att säga och det kan stå för sig självt.

Reportage
En längre och berättande text. Behöver inte handla om någonting aktuellt utan kan beskriva något som har hänt, en särskild situation eller en person. Här är miljöbeskrivningar viktiga för att sätta in läsaren i sammanhanget. Om du skriver om en person kanske du följer denna under en längre tid, i olika miljöer.
Se gärna Mediekompass förslag på uppbyggnad för ett Reportage.

Grävande reportage
Här får du ta på dig detektivhatten och rota fram förstoringsglaset. Grävande journalistik handlar om att avslöja maktmissbruk. Till exempel att kommunpolitikerna lägger massor av skattebetalarnas pengar på lyxresor. Att gräva efter denna typ av storys kan vara svårt eftersom de såklart vill fortsätta hålla det hemligt. Enklaste sättet att hitta någonting att gräva om är om du får tips från någon. Kanske är det en hemlig källa “på insidan” som förser dig med information. Någonting som är viktigt i ett grävande reportage är att vara källkritisk och samla på sig mycket information från flera olika källor innan du publicerar något.

Debattartikel
En åsiktstext. Här handlar det om att vässa dina argument och lägga fram dem på ett snyggt och övertygande sätt. Skrolla ner för att läsa tips på innehåll och uppbyggnad av en debattartikel.

Krönika
En åsiktstext. Skillnaden mellan en debattartikel och en krönika är att krönikan är mer fri och behöver inte “komma fram” till något på samma sätt. En krönika är ofta mer personlig och rolig. I en krönika kan du ta upp dina tankar och funderingar kring något aktuellt eller berätta om en händelse du har varit med om.
Se gärna Mediekompass förslag på uppbyggnad för en Krönika.

Recension
En åsiktstext. Beskrivning och bedömning av till exempel en ny bok eller en konsert. Här får du tycka till och berätta för läsaren vad du tycker, men ta gärna upp andra aspekter. Ett tips är att koppla boken eller konserten till något aktuellt i samhället. Ställ dig också frågan om en viss stil eller uttryck används i musiken/konsten/texten? Går den att jämföra med något som gjorts tidigare i samma eller någon annan genre?

Insändare
En åsiktstext. Skickas in av läsare. Ofta korta texter om en viss händelse som rör upp känslor. Kan fungera som ett bra inslag som bryter av från de andra texterna. Att uppmuntra läsarna att skicka in egna texter är ett bra sätt att få in innehåll att fylla tidningen med! Se gärna Mediekompass förslag på uppbyggnad av en Insändare.

text-skrivande-typer av texter

Olika delar av en text

Rubrik
Kort och intresseväckande. Här är det en konst att sammanfatta det viktigaste i texten utan att berätta allt för mycket. Rubriken är också en plats att leka med ord och synonymer.

Ingress
De första 2-3 meningarna i texten. Ingressen är som en fortsättning på rubriken och används för att fånga in läsaren och få hen att fortsätta läsa brödtexten. Det kan till exempel vara att sätta in läsaren i miljön reportaget utspelar sig i eller hinta om en oväntad händelse som kommer längre fram i texten. Ett misstag många gör är att formulera ingressen när texten är klar, som en sammanfattning. Börja istället med den! Då sätter du tonen för resten av texten och kommer ha enklare att komma igång med att skriva.

Brödtext med underrubriker
Låt sedan tecknen flöda! Här berättar du hela historien. Om du har gjort en intervju varvar du berättande text med citat från intervjupersonen.

Skriv en bra debattartikel

Rubrik
Börja med en mening som väcker intresse och sammanfattar vad din ståndpunkt är.

Argument
Följ sedan upp med ett av dina argument. Om du har totalt tre argument du vill använda ska du börja med det näst bästa, följt av ditt sämsta och avsluta med ditt bästa. På så sätt kommer de jämna ut sig i läsarens ögon och alla argument kommer verka lika bra.

Känslor och fakta
Använd dig gärna av både känsloargument och faktaargument. Då har du enklare att övertyga läsaren om att du har rätt om du både får den att känna för ämnet och kan backa upp med till exempel statistik.

Avslut
Avsluta med ditt bästa argument. Om du kan väva in ett motargument som du bemöter och slår hål på är det en extra bonus. Avsluta på ett snyggt sätt, upprepa gärna din ståndpunkt igen.

Att göra en tidning

Vill du skapa en skoltidning? Läs vår artikel för dig som är sugen på att starta upp en tidning!

VGY Magazine - skoltidning - november 2022

Lär dig mer om olika typer av medieproduktion i den andra delarna av medieproduktionsguiden.